|
Vägverkets författningssamling
|
|
|
Vägverkets
föreskrifter
om motorcyklar och
släpvagnar som dras av
motorcyklar;
beslutade den 9 april 2003.
|
VVFS 2003:23
Utkom från trycket den 29
april 2003
Allmänna
råd markeras med indragen text
|
Vägverket föreskriver
med stöd av 11 kap. 11, 12 och 16 §§ fordonsförordningen (2002:925), 13
kap. 3, 4 och 7 §§ trafikförordningen (1998:1276) samt 11 a § förordningen
(1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet följande.
1 § Dessa
föreskrifter innehåller närmare bestämmelser om fordons beskaffenhet och
utrustning enligt fordonsförordningen (2002:925).
Föreskrifterna skall tillämpas på motorcyklar med eller utan
sidvagn och släpvagn som dras av motorcykel.
Föreskrifterna
gäller inte ett nytt fordon som har typgodkänts enligt direktiv 92/61/EEG eller
direktiv 2002/24/EG (se 2 kap. 2 och 3 §§) och är försett med
typgodkännandemärke samt är åtföljt av ett giltigt intyg om överensstämmelse i
enlighet med de mallar som finns i bilagor till direktiven. Föreskrifterna
gäller dock EG-typgodkänt fordon som har tagits i bruk.
2 § För
ett fordon som lagligen tillverkas eller marknadsförs i en annan medlemsstat
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan ett godkännande vid
registreringsbesiktning lämnas under förutsättning att fordonet inom områden
som inte omfattas av harmoniserade regler, uppfyller de nationella
föreskrifterna i medlemsstaten och att Vägverket kan fastställa att
medlemsstatens föreskrifter, vad gäller krav på utrustningen och kontroll av
denna, erbjuder en skyddsnivå som är likvärdig med kraven i dessa föreskrifter.
3 § Motorcykel
som tas i bruk mellan den 17 juni 1999 och den 16 juni 2003 får tillämpa de
krav som föreskrivs i dessa föreskrifter för motorcykel som tagits i bruk före
den 17 juni 1999. Detta gäller dock inte kraven i 7 kap. 7 § i fråga om elektromagnetisk
kompatibilitet (EMC).
4 § De
beteckningar som används i föreskrifterna har den betydelse som anges i lagen
(2001:559) om vägtrafikdefinitioner, förordningen (2001:651) om
vägtrafikdefinitioner, fordonslagen (2002:574) och fordonsförordningen
(2002:925), om inte något annat anges.
5 § När
nedanstående kategorier av motorcykel används i föreskrifterna eller i
EG-direktiv eller ECE-reglementen som föreskrifterna hänvisar till, gäller
följande indelning av motorcykel.
|
Beteckning
|
Betydelse
|
|
Kategori L3e
|
Tvåhjulig motorcykel utan
sidvagn, som har en motor som, om den bygger på inre förbränning, har en slagvolym
på över 50 kubikcentimeter eller är konstruerad för en högsta hastighet som
överstiger 45 km/h.
|
|
Kategori L4e
|
Tvåhjulig motorcykel med
sidvagn, som har en motor som, om den bygger på inre förbränning, har en slagvolym
på över 50 kubikcentimeter eller är konstruerad för en högsta hastighet som
överstiger 45 km/h.
|
|
Kategori L5e
|
Trehjulig motorcykel, med
tre symmetrisk placerade hjul, som har en motor som, om den bygger på inre
förbränning, har en slagvolym på över 50 kubikcentimeter eller är konstruerad
för en högsta hastighet som överstiger 45 km/h.
|
|
Kategori L7e
|
Fyrhjulig motorcykel
(fyrhjuling) vars massa utan last, exklusive batterier i fråga om eldrivna
fordon, är högst 400 kg eller 500 kg om fordonet är inrättat för
godsbefordran, och vars högsta nettomotoreffekt inte överstiger 15 kW.
|
6 § Vid tillämpning av krav enligt EG-direktiv
eller ECE-reglemente på nya fordon, skall den senaste gällande versionen av
direktivet eller reglementet användas.
Vid
tillämpning av krav enligt EG-direktiv eller ECE-reglemente på fordon som
tagits i bruk, skall den version av direktivet eller reglementet användas som
var gällande då fordonet togs i bruk första gången, om inte något annat anges.
7 § Med
begreppet vara typgodkänd menas att en komponent, ett system, en separat
teknisk enhet eller fordonstyp med avseende på installation av separat teknisk
enhet eller komponent är av typgodkänt utförande i enlighet med EG-direktiv,
ECE-reglemente eller Vägverkets föreskrifter.
Med begreppet uppfylla
kraven menas att en komponent, ett system eller en separat teknisk enhet
har provats i enlighet med EG-direktiv, ECE-reglemente eller Vägverkets
föreskrifter och har befunnits uppfylla de krav som där angivits oavsett om
typgodkännande utfärdats eller inte.
8 § Med
begreppen tas i bruk och tagits i bruk avses den tidpunkt då
fordonet första gången börjar eller börjat användas för sitt ändamål.
9 § Vid
kontroll av att krav på fordon enligt dessa föreskrifter är uppfyllda, ska fordonet
stå på en slät horisontell yta och vara vid tjänstevikt i normalt tillstånd för
färd, om inte något annat anges.
10 § Fyrhjulig
motorcykel (kategori L7e) skall jämställas med trehjulig motorcykel (kategori
L5e) och skall uppfylla de tekniska kraven för trehjuliga motorcyklar såvida
inget annat anges i dessa föreskrifter.
2 kap. EG-direktiv
1 § För
meddelande av EG-typgodkännande av fordon, system, komponent eller separat
teknisk enhet gäller följande direktiv.
Ramdirektiv
2 § Rådets
direktiv 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodkännande av två- och
trehjuliga motorfordon (EGT L 225, 10.8.1992, s. 72, Celex 31992L0061).
Europaparlamentets
och rådets direktiv 2000/7/EG om ändring av rådets direktiv 92/61/EEG om
typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon (EGT L 106, 3.5.2000, s. 1, Celex
32000L0007).
3 § Europaparlamentets
och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av
två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG
(EGT L 124, 9.5.2002, s. 1, Celex 32002L0024).
4 § Direktiven
enligt 5 – 20 §§ gäller i fråga om beskaffenhet och utrustning i den
utsträckning som föreskrivs i kapitlen 4 – 24. Hänvisningar till grunddirektiv
innefattar även de ändringsdirektiv som anges i respektive paragraf nedan.
Särdirektiv
5 § Rådets
direktiv 78/1015/EEG av den 23 november 1978 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystem för motorcyklar
(EGT L 349, 13.12.1978, s. 21, Celex 31978L1015).
Rådets
direktiv 89/235/EEG av den 13 mars 1989 om ändring av rådets direktiv
78/1015/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten
ljudnivå och avgassystem för motorcyklar (EGT L 98, 11.4.1989, s. 1, Celex
31989L0235).
6 § Rådets
direktiv 80/780/EEG av den 22 juli 1980 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om backspeglar för tvåhjuliga motorfordon med
eller utan sidvagn och för montering på dessa fordon (EGT L 229, 30.8.1980, s.
49, Celex 31980L0780).
7 § Rådets
direktiv 93/14/EEG av den 5 april 1993 om bromsar på två- och trehjuliga
motorfordon (EGT L 121, 15.5.1993, s. 59, Celex 31993L0014).
8 § Rådets
direktiv 93/29/EEG av den 14 juni 1993 om identifiering av manöverorgan,
kontrollampor och visare för två- och trehjuliga motorfordon (EGT L 188,
29.7.1993, s. 1, Celex 31993L0029).
Kommissionens
direktiv 2000/74/EG av den 22 november 2000 om anpassning till den tekniska
utvecklingen av rådets direktiv 93/29/EEG om identifiering av manöverorgan, kontrollampor
och visare för två- och trehjuliga motorfordon
(EGT L 300, 29.11.2000, s. 24, Celex 32000L0074).
9 § Rådets
direktiv 93/30/EEG av den 14 juni 1993 om ljudsignalanordningar på två-
och trehjuliga motorfordon (EGT L 188, 29.7.1993, s. 13, Celex 31993L0030).
10 § Rådets
direktiv 93/31/EEG av den 14 juni 1993 om stöd för tvåhjuliga
motorfordon (EGT L 188, 29.7.1993, s. 19, Celex 31993L0031).
Kommissionens
direktiv 2000/72/EG av den 22 november 2000 om anpassning till den tekniska
utvecklingen av rådets direktiv 93/31/EEG om stöd för tvåhjuliga motorfordon
(EGT L 300, 29.11.2000, s. 18, Celex 32000L0072).
11 § Rådets
direktiv 93/32/EEG av den 14 juni 1993 om passagerarhandtag på
tvåhjuliga motorfordon (EGT L 188, 29.7.1993, s. 28, Celex 31993L0032).
Kommissionens
direktiv 1999/24/EG av den 9 april 1999 om anpassning till teknisk utveckling
av rådets direktiv 93/32/EEG om passagerarhandtag på tvåhjuliga
motorfordon (EGT L 104, 21.4.1999, s.
16, Celex 31999L0024).
12 § Rådets direktiv 93/33/EEG av den 14 juni
1993 om skyddsanordningar för att förhindra obehörigt nyttjande av två- och
trehjuliga motorfordon (EGT L 188, 29.7.1993, s. 34, Celex 31993L0033).
Kommissionens
direktiv 1999/23/EG av den 9 april 1999 om anpassning till teknisk utveckling
av rådets direktiv 93/33/EEG om skyddsanordningar för att förhindra obehörigt
nyttjande av två- och trehjuliga motorfordon (EGT L 104, 21.4.1999, s. 13, Celex
31999L0023).
13 § Rådets direktiv 93/34/EEG av den 14 juni
1993 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om föreskrivna märkningar
på två- och trehjuliga motorfordon (EGT L 188, 29.7.1993, s. 40, Celex
31993L0034).
Kommissionens
direktiv 1999/25/EG av den 9 april 1999 om anpassning till teknisk utveckling
av rådets direktiv 93/34/EEG om föreskrivna märkningar på två- och trehjuliga
motorfordon (EGT L 104, 21.4.1999, s. 19, Celex 31999L0025).
14 § Rådets direktiv 93/92/EEG av den 29
oktober 1993 om montering av belysnings- och ljussignalanordningar för två-
eller trehjuliga motorfordon (EGT L 311, 14.12.1993, s. 1, ändrat genom rättelse
EGT L 81, 11.4.1995, s. 7, Celex 31993L0092).
Kommissionens
direktiv 2000/73/EG av den 22 november 2000 om anpassning till den tekniska
utvecklingen av rådets direktiv 93/92/EEG om montering av belysnings- och
ljussignalanordningar på två- eller trehjuliga motorfordon (EGT L 300,
29.11.2000, s. 20, Celex 32000L0073).
15 § Rådets direktiv 93/93/EEG av den 29
oktober 1993 om mått och vikter hos två- och trehjuliga motorfordon (EGT L 311,
14.12.1993, s. 78, ändrad genom rättelse EGT L 75, 4.4.1995, s. 30, Celex
31993L0093).
16 § Rådets
direktiv 93/94/EEG av den 29 oktober 1993 om monteringsplatsen för den
bakre registreringsskylten på två- och trehjuliga motorfordon (EGT L 311,
14.12.1993, s. 85, Celex 31993L0094).
Kommissionens
direktiv 1999/26/EG av den 20 april 1999 om anpassning till teknisk utveckling
av rådets direktiv 93/94 om monteringsplatsen för den bakre registreringsskylten
på två- och trehjuliga motorfordon (EGT L 118, 6.5.1999, s. 32, Celex
31999L0026).
17 § Europaparlamentets
och rådets direktiv 95/1/EG av den 2 februari 1995 om teknisk
maxhastighet, högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt hos två- och
trehjuliga motorfordon (EGT L 52, 8.3.1995, s. 4, Celex 31995L0001).
Kommissionens
direktiv 2002/41/EG av den 17 maj 2002 om anpassning till den tekniska
utvecklingen av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/1/EG om teknisk
maxhastighet, högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt hos två- och
trehjuliga motorfordon (EGT L 133, 18.5.2002, s. 17, Celex 32002L0041).
18 § Europaparlamentets
och rådets direktiv 97/24/EG av den 17 juni 1997 om vissa komponenter och
karakteristiska egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon (EGT L 226,
18.8.1997, s. 5, Celex 31997L0024).
Kapitel
1: Däck för två- eller
trehjuliga motorfordon och inpassning av dem.
Kapitel
2: Belysnings- och
ljussignalanordningar för två- eller trehjuliga motorfordon.
Kapitel
3: Utskjutande delar av
två- eller trehjuliga motorfordon.
Kapitel
4: Backspeglar för två-
eller trehjuliga motorfordon.
Kapitel
5: Åtgärder som bör vidtas
mot luftföroreningar orsakade av två- och trehjuliga motorfordon.
Kapitel
6: Bränsletankar för två-
eller trehjuliga motorfordon.
Kapitel
7: Åtgärder mot otillåten
förändring av tvåhjuliga mopeder och motorcyklar.
Kapitel
8: Elektromagnetisk
kompatibilitet av två- eller trehjuliga motorfordon och elektriska eller elektroniska
separata tekniska enheter.
Kapitel
9: Godtagbar bullernivå och
avgassystem hos två- och trehjuliga motorfordon.
Kapitel
10: Kopplingsanordningar för
två- eller trehjuliga motorfordon.
Kapitel
11: Säkerhetsbältens
förankringar och säkerhetsbälten för trehjuliga mopeder, trehjulingar och
fyrhjulingar med karosseri.
Kapitel
12: Glasrutor,
vindrutetorkare, spolare, avisare och defroster för trehjuliga mopeder,
trehjulingar och fyrhjulingar med karosseri.
Europaparlamentets
och rådets direktiv 2002/51/EG av den 19 juli 2002 om minskning av de
förorenande utsläppen från två- och trehjuliga motorfordon och om ändring av
direktiv 97/24/EG (EGT L 252, 20.9.2002, s. 20, Celex 32002L0051).
19 § Europaparlamentets
och rådets direktiv 2000/7/EG av den 20 mars 2000 om hastighetsmätare
för två- och trehjuliga motorfordon och om ändring av rådets direktiv 92/61/EEG
om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon (EGT L 106, 3.5.2000, s.
1, Celex 32000L0007).
20 § Europaparlamentets
och rådets direktiv 2002/51/EG av den 19 juli 2002 om minskning av de
förorenande utsläppen från två- och trehjuliga motorfordon och om ändring av
direktiv 97/24/EG (EGT L 252, 20.9.2002, s. 20, Celex 32002L0051).
1 § Följande
ECE-reglementen gäller i fråga om fordons beskaffenhet och utrustning i den
utsträckning som föreskrivs i kapitlen 4 - 24.
ECE-reglemente
1 angående Uniform
provisions concerning the approval of motor vehicle headlamps emitting an asymmetrical
passing beam and/or a driving beam and equipped with filament lamps of
categories R2 and/or HS1.
ECE-reglemente
3 angående Uniform
provisions concerning the approval of retro-reflecting devices for power-driven
vehicles and their trailers.
ECE-reglemente
4 angående Uniform
provisions for the approval of devices for the illumination of rear
registration plates of motor vehicles (exept motor cycles) and their trailers.
ECE-reglemente
5 angående Uniform
provisions for the approval of motor
vehicle “sealed beam” headlamps (SB) emitting a European asymmetrical passing
beam or a driving beam or both.
ECE-reglemente
6 angående Uniform
provisions concerning the approval of direction indicators for motor vehicles
and their trailers.
ECE-reglemente
7 angående Uniform
provisions concerning the approval of front and rear position (side) lamps,
stop-lamps and end-outline marker lamps for motor vehicles (exept motor cycles)
and their trailers.
ECE-reglemente
8 angående Uniform
provisions concerning the approval of motor vehicle headlamps emitting an asymmetrical
passing beam or a driving beam or both and equipped with halogen filament lamps
(H1, H2, H3, HB3, HB4, H7, H8, H9, HIR1, HIR2 and/or H11).
ECE-reglemente
10 angående Uniform
provisions concerning the approval of vehicles with regard to electromagnetic
compatibility.
ECE-reglemente
13 angående Uniform
provisions concerning the approval of vehicles of categories M, N and O with
regard to braking.
ECE-reglemente
16 angående Uniform
provisions concerning the approval of safety-belts and restraint systems for
adult occupants of power- driven vehicles.
ECE-reglemente
18 angående Uniform
provisions concerning the approval of motor vehicles with regard to their protection
against unauthorized use.
ECE-reglemente
19 angående Uniform
provisions concerning the approval of motor vehicle fog lamps.
ECE-reglemente
20 angående Uniform
provisions concerning the approval of motor vehicle headlamps emitting an asymmetrical
passing beam or a driving beam or both and equipped with halogen filament lamps
(H4 lamps).
ECE-reglemente
27 angående Uniform
provisions for the approval of advance-warning triangles.
ECE-reglemente
28 angående Uniform
provisions concerning the approval of audible warning devices and of motor vehicles
with regard to their audible signals.
ECE-reglemente
30 angående Uniform
provisions concerning the approval of pneumatic tyres for motor vehicles and
their trailers.
ECE-reglemente
31 angående Uniform
provisions concerning the approval of halogen sealed-beam unit (HSB unit) motor
vehicle headlamps emitting an asymmetrical beam or a driving beam or both.
ECE-reglemente
34 angående Uniform
provisions for the approval of vehicles with regard to the prevention of fire
risks.
ECE-reglemente
37 angående Uniform
provisions concerning the approval of filament lamps for use in approved lamp
units of power-driven vehicles and of their trailers.
ECE-reglemente
38 angående Uniform
provisions concerning the approval of rear fog lamps for power-driven vehicles
and their trailers.
ECE-reglemente
39 angående Uniform
provisions concerning the approval of vehicles with regard to the speedometer
equipment including its installation.
ECE-reglemente
41 angående Uniform
provisions concerning the approval of motorcycles with regard to noise.
ECE-reglemente
43 angående Uniform
provisions concerning the approval of safety glazing materials.
ECE-reglemente
46 angående Uniform
provisions concerning the approval of rear-view mirrors and of motor vehicles
with regard to the installation of rear-view mirrors.
ECE-reglemente
50 angående Uniform
provisions concerning the approval of front position lamps, rear position
lamps, stop lamps, direction indicators and rear-registration-plate illuminating
devices for mopeds, motorcycles and vehicles treated as such.
ECE-reglemente
53 angående Uniform
provisions concerning the approval of motorcycles with regard to the installation
of lighting and light-signalling devices.
ECE-reglemente
54 angående Uniform
provisions concerning the approval of pneumatic tyres for commercial vehicles
and their trailers.
ECE-reglemente
56 angående Uniform
provisions concerning the approval of headlamps for mopeds and vehicles treated
as such.
ECE-reglemente
57 angående Uniform
provisions concerning the approval of headlamps for motorcycles and vehicles
treated as such.
ECE-reglemente
60 angående Uniform
provisions concerning the approval of two-wheeled motorcycles and mopeds with regard to driver operated controls
including the identification of controls, tell-tales and indicators.
ECE-reglemente
62 angående Uniform
provisions concerning the approval of power-driven vehicles with handlebars
with regard to their protection against unauthorized use.
ECE-reglemente
64 angående Uniform
provisions concerning the approval of vehicles equipped with temporary-use
spare wheels/ tyres.
ECE-reglemente
65 angående Uniform
provisions concerning the approval of special warning lamps for motor vehicles.
ECE-reglemente
72 angående Uniform
provisions concerning the approval of motorcycle headlamps emitting an asymmetrical
passing beam and a driving beam and equipped with halogen lamps (HS1
lamps).
ECE-reglemente
74 angående Uniform
provisions concerning the approval of category L1 vehicles with regard to the
installation of lighting and light-signalling devices.
ECE-reglemente
75 angående Uniform
provisions concerning the approval of pneumatic tyres for motorcycles and mopeds.
ECE-reglemente
78 angående Uniform
provisions concerning the approval of vehicles of category L with regard to braking.
ECE-reglemente
81 angående Uniform
provisions concerning the approval of rear-view mirrors of two-wheeled
power-driven vehicles with or without side car, with regard to mounting of
rear-view mirrors on handlebars.
ECE-reglemente
87 angående Uniform
provisions concerning the approval of daytime running lamps for power-driven
vehicles.
ECE-reglemente
112 angående Uniform
provisions concerning the approval of motor vehicle headlamps emitting an
asymmetrical passing beam or a driving beam or both and equipped with filament
lamps.
ECE-reglemente
113 angående Uniform
provisions concerning the approval of motor vehicle headlamps emitting a symmetrical
passing beam or a driving beam or both and equipped with filament lamps.
Övergripande krav
1 § Motorcykel samt släpvagn
som dras av motorcykel som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall ha
identifieringsmärkning som uppfyller
kraven i direktiv 93/34/EEG (se 2 kap. 13 §).
Identifieringsmärkningen
skall bestå av en tillverkarskylt, samt ett identifieringsnummer präglat eller
stansat på chassit eller ramen.
2 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och är av 1971 eller senare års modell
skall ha identifieringsmärkning som uppfyller
1. kraven
i direktiv 93/34/EEG, eller
2. kraven
i 5 – 11 §§.
3 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och
är av 1969 eller 1970 års modell skall ha identifieringsmärkning som
består av ramnummer eller motsvarande beteckning och motornummer anbringad på
ett tydligt och varaktigt sätt.
Kravet på
märkning av motornummer gäller inte motorcykel av 1971 eller tidigare års
modell.
4 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och är av 1968 eller tidigare års
modell skall ha identifieringsmärkning som består av ramnummer eller
motsvarande beteckning anbringad på ett tydligt och varaktigt sätt.
Krav enligt 2 § 2
5 § Trehjulig
motorcykel som har självbärande karosseri skall ha en primär och en sekundär
identifieringsmärkning. Båda märkningarna skall uppta samma beteckning. Övriga
fordon behöver endast ha primär identifieringsmärkning.
6 § Primär
identifieringsmärkning skall vara stansad eller pressad direkt i fordonets ram
eller, om ram saknas, i annan bärande del som inte utan svårighet kan bytas ut.
7 § Sekundär
identifieringsmärkning skall på varaktigt sätt vara anbringad på fordonets ram
eller på annan del av fordonets stomme som inte utan svårighet kan bytas ut.
8 § Höjden
på bokstäver och siffror i primär och sekundär identifieringsmärkning skall
vara minst 4 mm.
9 § Identifieringsmärkning skall vara så placerad,
att den i möjligaste mån är skyddad för skador och inte döljs av eftermonterade
utrustningsdetaljer.
10 §
Identifieringsmärkning skall vara så utförd att den är tydligt läsbar och svår
att avlägsna.
11 § Inom
en tioårsperiod får två eller flera fordon av samma fabrikat eller märke inte
ha samma identifieringsmärkning.
1 § Tvåhjulig
motorcykel som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall i fråga om
åtgärder mot otillåten förändring uppfylla kraven i kapitel 7 i direktiv
97/24/EG (se 2 kap. 18 §).
2 § Två-
och trehjuliga motorcyklar som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare
skall i fråga om teknisk maxhastighet
uppfylla kraven i bilaga 1 till direktiv 95/1/EG (se 2 kap. 17 §).
3 § Två-
och trehjuliga motorcyklar som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare
skall i fråga om högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt uppfylla kraven
i bilaga 2 till direktiv 95/1/EG (se 2 kap. 17 §).
1 §
Bestämmelserna i 2 – 8 §§ tillämpas på bränsletank och bränslesystem för
motorcykel avsedd att drivas med bränsle som är flytande vid normal temperatur
(+ 20 °C)
och normalt tryck (100 kPa).
2 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare och som har förbränningsmotor, skall ha bränsletank som är
typgodkänd enligt bilaga 1 till kapitel 6 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §).
3 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall i fråga om installation
av bränsletank uppfylla kraven i bilaga 2 till kapitel 6 i direktiv 97/24/EG (se
2 kap. 18 §).
Övergripande krav
4 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 skall uppfylla kraven i 5 – 8 §§.
Krav enligt 4 §
5 § Bränsletank
skall vara av metall eller plast.
6 § Påfyllningsöppning
eller annan öppning till bränsletank får inte vara placerad i förarutrymme, passagerarutrymme,
bagageutrymme eller motorrum.
Detta krav
gäller inte motorcykel av 1983 eller tidigare års modell eller motorcykel som
godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typintyg före den 1
oktober 1982.
7 § Bränsleledning
skall vara så utförd att den inte påverkas av bränslet och de temperaturer som
fordonet normalt utsätts för.
8 § Anslutning
av bränsleledning skall vara så utförd att tillfredsställande täthet erhålls.
9 § Bestämmelserna i 10 – 45 §§ tillämpas på motorcykel som är
inrättad för användning av motorgas som drivmedel.
Övergripande krav
10 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och är av 1985 eller senare års modell
skall uppfylla kraven i 11 – 43 §§.
Motorcykel av
1984 eller tidigare års modell skall antingen uppfylla kraven i första stycket
eller kraven i 45 § (Trafiksäkerhetsverkets äldre bestämmelser).
Kraven i 19 §
och 36 § får tillämpas för fordon som avses i första stycket om kraven i 20 –
24 §§ är uppfyllda.
Definitioner
11 § Motorgas
är kolväten som vid normalt tryck och normal temperatur är i gasform och som
vid måttlig kompression övergår i vätskeform.
Dessa kolväten
utgörs huvudsakligen av propan, butan, propen samt blandningar av dessa.
12 § Motorgasanläggning
för fordon består i princip av påfyllningsventil, bränsletank med
säkerhetsventil, nivåventil, påfyllnings- och avtappningsanslutning,
automatisk avstängningsventil, gasregulator inklusive förångare samt gasblandare
och nödvändiga bränsleledningar.
13 § Med
bränsletank avses fastmonterad motorgastank.
Allmänt
14 § Motorgasanläggning
skall vara utförd av material som tål påverkan av de ämnen som det kan förutsättas
komma i kontakt med.
15 § Motorgasanläggning
skall vara dimensionerad för ett tryck av minst 3 MPa. Detta gäller dock inte
delar av anläggningen mellan gasregulatorns lågtrycksdel och förbrännings-motorn.
Fordringar på bränsletank
16 § Bränsletank
skall uppfylla de tekniska kraven i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS
1999:6) om tryckkärl och andra tryckbärande anordningar.
17 § Bränsletank
och dess armatur skall vara så placerad att de såvitt möjligt skyddas mot
skada.
18 § Motorgastank
skall vara fast monterad i eller på fordonet. Tanken skall ha en varaktig text
som anger hur den skall vara monterad.
19 § Motorgastank
får vara placerad i utrymme avsett för personbefordran om det behövs med
avseende på fordonets konstruktion. I sådant fall skall armaturen på tanken
vara avskärmad med en gastät kåpa.
20 § Är
bränsletank placerad i utrymme som är sammanbyggt med utrymme avsett för
personbefordran skall en gastät avskärmning finnas mellan utrymmena eller
skall armaturen på tanken vara avskärmad med gastät kåpa.
21 § Utrymme
som är gastätt avskärmat enligt 20 § skall i sin lägsta punkt ha en öppning med
en area av minst 5 cm². Öppningen skall mynna minst 150 mm från fordonets avgassystem
och på sådant sätt att den, såvitt möjligt, inte igensätts av smuts eller
liknande.
22 § Kåpa
som avses i 19 och 20 §§ skall vara lätt löstagbar. Kåpan skall sluta tätt upp
till ett inre övertryck av minst 50 kPa.
23 § Kåpa
som avses i 19 och 20 §§ skall vara försedd med en avledning vars tvärsnitt har
en area av minst 5 cm². Avledningen skall mynna minst 150 mm från fordonets
avgassystem och på sådant sätt att den, såvitt möjligt, inte igensätts av smuts
eller liknande.
24 § Kåpa
som avses i 19 och 20 §§ skall vara så utformad och dimensionerad att den med
undantag för kravet på kvarstående deformation, uppfyller kraven i svensk
standard SS 2562 utgåva 2 punkt 4 (ytbelastningsprovning). Deformationen under
provningen enligt standarden får dock inte vara så stor att kåpan kommer i
kontakt med bränsletankens armatur.
Fordringar på armatur på motorgastank
25 § Påfyllningsanslutning
skall vara försedd med backventil.
26 § Avtappningsanslutning
skall vara försedd med rörbrottsventil. Rörbrottsventilen skall stänga senast
vid en genomströmning som är tre gånger det beräknade flödet i ledning som är
ansluten till ventilen.
27 § Säkerhetsventil
skall ha ett öppningstryck som är 0,8 - 1,0 gånger motorgastankens provtryck
och vara placerad i den del av motorgastanken där motorgasen är i gasform. Ventilen
skall ha tillräcklig avlastningsförmåga.
28 § Säkerhetsventil
skall vara försedd med en avledning vars öppning mynnar utanför fordonets
karosseri. Öppningen skall mynna minst 150 mm från fordonets avgassystem och på
sådant sätt att den, såvitt möjligt, inte igensätts av smuts eller liknande.
Kravet gäller inte säkerhetsventil som är monterad innanför kåpa som avses i 19
eller 20 §.
29 § Nivåventil
skall automatiskt stänga av tillförseln av motorgas till motorgastanken när den
fyllts till högst 80 % med motorgas i vätskeform.
30 § Avtappningsanslutning
skall vara försedd med manuell avstängningsventil.
Fordringar på koppling på fordon för fyllning av motorgastank
31 § Koppling
skall vara utförd enligt svensk standard SS 1785 utgåva 1.
32 § Koppling
skall vara placerad på fordonets utsida.
33 § Koppling
skall ha backventil i direkt anslutning till påfyllningsöppningen och ha
skyddslock.
Fordringar på bränsleledningar
34 § Bränsleledning
mellan bränsletank och gasregulator skall utgöras av rör av koppar eller stål.
Kopparrör skall fylla kraven i svensk standard SS 14 50 15 utgåva 5.
Godstjockleken i ledningen skall vara minst 1 mm.
Bränsleledningens
ytterdiameter bör inte vara större än 8 mm.
Bränsleledning
mellan koppling och motorgastank får utgöras av slang om slangen uppfyller
kraven i svensk standard SIS 24 82 53 utgåva 2 och om innergummit i slangen
uppfyller kraven i svensk standard SIS 24 82 61 utgåva 2.
35 § Bränsleledning
mellan gasregulator och gasblandare får utgöras av slang om slangen uppfyller
kraven i svensk standard SIS 24 82 61 utgåva 2 avsnitt 1 och 3.
36 § Är
motorgastank placerad i utrymme avsett för personbefordran får även
bränsleledning finnas i sådant utrymme i den utsträckning som behövs. Ledningen
skall vara placerad på sådant sätt att den såvitt möjligt skyddas mot skada.
37 § Bränsleledning
som avses i 34 § skall vara försedd med skyddshölje av plast eller liknande material.
Ledningen skall vara fäst på sådant sätt att skador, exempelvis genom vibrationer
eller nötning, undviks. Avståndet mellan fästklammer får inte överstiga 500 mm.
38 § Bränsleledning
som är belägen på mindre avstånd än 100 mm från fordonets avgassystem skall,
utöver vad som anges i 37 §, ha särskilt skydd mot värmestrålning.
39 § Bränsleledning
får ha skarv om det medför avsevärda tekniska svårigheter att dra ledningen i
ett stycke.
40 § Bränslelednings
anslutningar och skarvar skall vara så utförda att täthet erhålls och så
placerade att de är lätt tillgängliga för inspektion.
Fordringar på avstängningsventil m m
41 § Automatisk
avstängningsventil skall finnas mellan bränsletank och gasregulator. Ventilen
skall vara stängd när tändningen är frånslagen.
42 § Anordning
skall finnas som stänger av tillförseln av motorgas till gasblandaren om förbränningsmotorn
stannar.
Fordringar på gasregulator
43 § Gasregulator
skall vara så utförd att gas inte strömmar genom den då den förses med motorgas
upp till ett tryck av 3 MPa och då dess förbindelse till motorn har
atmosfärstryck (0,1 MPa).
Fordringar på täthet
44 § Installerad
motorgasanläggning skall genom egenkontroll täthetsprovas med ett tryck av 0,7
± 0,1 MPa.
Äldre föreskrifter
45 § Trafiksäkerhetsverkets
äldre bestämmelser om anordning för användning av kondenserade
petroleumprodukter såsom drivmedel på motorfordon.
1.0 Bränsletank för gasvätska
1.1 Bränsletank
för gasvätska skall vara utförd och godkänd enligt av Tryckkärlskommissionen
utgivna och av Kungl Arbetarskyddsstyrelsen godkända normer (Flasknormer).
1.2 Tanken
skall vara försedd med dels påfyllningsventil, dels säkerhetsventil med ett
öppningstryck av 0,9 - 1,0 gånger tankens provtryck, dels nivåmätare eller
nivåventil utvisande 80 % fyllnadsgrad samt dels vätskeuttag med
rörbrottsventil (maximalutströmningsventil) och manuell avstängningsventil.
1.3 Tanken
skall vara fast monterad på fordonet och om möjligt placerad utvändigt för
undvikande av explosionsrisk vid händelse av läckage, dock så att den ej
onödigtvis utsätts för åverkan.
1.3.1 I
trehjulig motorcykel bör tanken placeras så, att dess tyngdpunkt kommer så nära
fordonets längsgående mittlinje som möjligt. Tanken skall vara säkert förankrad
i vagga eller motsvarande med tillfredsställande hållfasthet.
1.3.1.1 Är
tank placerad i bagageutrymme på trehjulig motorcykel med slutet karosseri,
skall detsamma vara avskärmat, så att gas i händelse av läckage i möjligaste
mån hindras tränga in i passagerarutrymmet. Tankens säkerhetsventil skall vara
försedd med avledning, som mynnar ut utanför karosseriet på sådant sätt, att
mynningen ej kan igensättas av smuts eller dylikt, och på betryggande avstånd -
minst 25 cm - från avgasrör.
Bagageutrymmets
nedersta punkt skall vara försedd med en öppning med en area av minst 5 cm²,
som mynnar ut minst 25 cm från avgasrör, så att vid läckage gas kan rinna ut.
Öppningen bör vara så utförd, att eventuell gas sugs ur bagageutrymmet, då
fordonet är i rörelse. Tankens armatur skall vara skyddad mot åverkan från gods
i bagageutrymmet medelst lämpligt skyddsgaller eller på annat lämpligt sätt.
1.3.1.2 Tank
placerad invändigt i trehjulig motorcykel med slutet karosseri skall vara täckt
med löstagbar kåpa med tätslutande gummitätning mot fordonets golv. För
avledande av gas vid eventuellt läckage skall utrymmet under kåpan ha en
öppning nedåt med en area av minst 5 cm² utmynnande minst 25 cm från avgasrör.
Tankens säkerhetsventil skall vara försedd med avledning, som mynnar ut utanför
karosseriet på sådant sätt, att mynningen ej kan igensättas av smuts eller
dylikt, och på betryggande avstånd - minst 25 cm - från avgasrör.
1.4 Avledning
från säkerhetsventil skall vara så dimensionerad, att gasflödet från
säkerhetsventilen i helt öppet läge ej hindras, samt vara riktad utåt på sådant
sätt, att gasströmmen ej kan träffa bränsletank, bränsleledningar eller andra
delar av fordonet.
2.0 Rörledning mellan tank och motorrum
2.1 Bränsleröret
för vätskegas bör ha en ytterdiameter av högst 8 mm. Rör av koppar skall
vara glödgat och ha en godstjocklek av minst 1 mm. Stålrör skall ha en
godstjocklek, som ger motsvarande hållfasthet. Rör av bundytyp eller av
aluminium får ej användas.
2.2 Rörledningen
skall vara placerad utanför passagerar- och förarutrymmen på sådant sätt, att
den i görligaste mån är skyddad mot åverkan, även om delar av fordonets
underrede vid exempelvis dikeskörning når direkt markkontakt. Den bör dragas så
rakt som möjligt och fastsättas med klammer med ett inbördes avstånd av högst
60 cm. Om flakfastsättning eller dylikt hindrar rak dragning av röret, bör
mellanlägg användas för att undvika spänningar i röret. Röret bör under
motorhus ej placeras närmare avgasrör än 25 cm, om inte lämplig avskärmning
finns mellan rör och avgasledning.
2.3 Med
hänsyn till chassirams hållfasthet bör rörledning om möjligt ej dragas genom
hål i rambalk. Är detta nödvändigt, bör hålet ha en diameter av minst 25 mm och
vara placerat i ramlivets centrumlinje. Hålet skall vara så utfört, att det ej
onödigtvis försvagar ramen. Avståndet från hålkant till rör skall vara så
stort, att röret ej kan skadas på grund av sättningar och vridningar i ramen,
dock minst 5 mm. Röret skall på vardera sidan om hålet vara fastsatt med
klammer placerade på ett avstånd av högst 15 cm från hålet. För undvikande av
skador på rörledningar på grund av vibrationer, mekanisk åverkan etc kan det
lämpligen förses med skyddshölje av plast eller liknande. Sådant skyddshölje
skall vid ändarna sluta tätt till röret.
Anm. Med hänsyn till svårigheten att få höljet att
sluta helt tätt till röret kan
skyddshölje på rör av stål, som tål vibrationer bättre än exempelvis
kopparrör, vara till olägenhet, enär fukt kan tränga in och förorsaka
korrosion på röret.
2.4 Mellan
sista klammern i ramen och första klammern i motorrumsväggen skall
bränsleledningen utgöras av böjlig slang eller vara dragen i slinga med ca 10
cm radie. Slangen skall vara av typ, som godkänts av sprängämnesinspektionen.
Slang eller slinga erfordras dock ej på fordon, vars konstruktion är
tillräckligt styv - exempelvis på fordon med självbärande karosseri - om filter
eller avstängningsventil är fastsatt på delar, som ingår i det självbärande
karosseriets konstruktion. Eventuella skarvar skall vara väl åtkomliga för
inspektion.
3.0 Avstängningsventil
3.1 Bränsleledningen
skall omedelbart före gasregulatorn vara försedd med elektromagnetisk
avstängningsventil. Ventilen skall vara kopplad till fordonets elektriska
system på sådant sätt, att den är stängd när tändningen är frånslagen. Strömförande
ledning till ventilen skall vara försedd med smältsäkring eller motsvarande.
3.2 Anordning
skall finnas som effektivt stänger tillförseln av bränsle till gasblandaren, om
motorn stannar. Anordningen kan bestå av vakuumkontakt på motorns
insugningsrör, elektriskt inkopplad mellan säkring och magnetventil eller annan
likvärdig automatisk avstängningsanordning.
4.0 Gasregulator
4.1 Gasregulatorn
skall vara av typ, som godkänts av sprängämnesinspektionen.
5.0 Gasblandare och luftfilter
5.1 Gasblandaren
skall vara av typ, som godkänts av sprängämnesinspektionen.
5.2 Luftintag
skall vara försett med luftfilter.
5.3 Därest
motorrummet är slutet, skall luften tillföras luftfiltret via en böjlig slang
från utsidan av fordonet. En öppning med en area av minst 5 cm² skall finnas i
motorrummets lägsta del, så att vid läckage gas kan rinna ut. Öppningen skall
mynna ut minst 25 cm från avgasrör.
6.0 Skyltar och säkerhetsföreskrifter
6.1 I
motordrivet fordon, som är försett med anordning för användning av kondenserade
petroleumprodukter såsom drivmedel, skall finnas instruktionsbok innehållande
"Säkerhetsföreskrifter för Kp-gasdrift"
6.2 På
anordning, som enligt 4.1 och 5.1 ovan skall vara av typ, som godkänts av
sprängämnesinspektionen, skall finnas uppgift om fabrikat, typbeteckning och
sprängämnesinspektionens godkännande. Uppgifterna får vara stansade eller
ingjutna på anordningen eller införda på skylt av hållbart material, som är
varaktigt fastsatt på anordningen. Märkningen skall vara så placerad och
utförd, att den är lätt läsbar.
6.3 På
bränsletank skall finnas lätt läsbar skylt av hållbart material med uppgift om
tillverkarens namn eller märke, behållarens tillverkningsnummer, bränsleslag,
totalrymd i liter, maximal fyllnadsvolym och provtryck i atö.
6.3.1 Kan
skylt enligt 6.3 ej lämpligen anbringas på tanken, får uppgifterna instämplas direkt
på tanken, om så kan ske utan att tanken därigenom försvagas. De skall vara
instansade på sådan plats och på sådant sätt, att de är lätt läsbara.
7.0 Material
7.1 Till
gasberörda detaljer i anläggningen får ej användas material, som angrips av
gasen ifråga.
Användning av kondenserade
petroleumprodukter för uppvärmning av fordon
På
fordon som försetts med motor- och kupévärmare, som drivs med kondenserade
petroleumprodukter, skall i tillämpliga delar gälla vad som föreskrivits i
"Bestämmelser om anordning för användning av kondenserade petroleumprodukter
såsom drivmedel på motorfordon". Om s k campingflaskor med en största
fyllningsvikt av 2 kg (5 liter) används, är det dock tillfyllest om nedan
angivna punkter ur nämnda bestämmelser uppfylls.
Punkt
1.3.1.1 andra stycket ang bagageutrymmets dränering,
Punkt
2.2 ang rördragning,
Punkt
2.3 ang skyddshölje på rörledning,
Punkt
2.4 ang typ av böjlig slang, samt
Punkt
6.1 ang instruktionsbok.
1 § Batteri
skall vara tillfredsställande fastsatt och så placerat eller skyddat, att
främmande föremål inte utan svårighet kan komma i kontakt med poler eller
cellförbindningar.
2 § Batteri
som är placerat i förar- eller passagerarutrymme skall vara välventilerat och
så skyddsmantlat att batterisyra inte kan tränga ut i utrymmet.
Batteri bör
dock inte vara placerat i förar- eller passagerarutrymme.
3 § Elkablar
skall vara så fastsatta i fordonet, att de inte utsätts för nötning samt ha
tillfredsställande isolering. Genomföringar i plåt skall vara försedda med
skydd mot skada på isoleringen.
4 § Strömställare
och ljusomkopplare skall vara av tillförlitlig konstruktion. Ljusomkopplare för
hel- och halvljus skall vara så anordnad, att den kan användas snabbt, bekvämt
och utan risk för att felaktig ljusfunktion inkopplas eller att huvudstrålkastarna
släcks.
5 § Släpvagnskontakt
skall finnas om fordonet har kopplingsanordning och vara tillfredsställande
placerad i förhållande till kopplingsanordningen samt så konstruerad att felkoppling
till släpvagnen undviks.
Övergripande krav
6 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall i fråga om
elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) uppfylla
1. kraven
i kapitel 8 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap.
18 §), eller
2. kraven
i ECE-reglemente 10 (ändringsserie 02) (se
3 kap. 1 §).
7 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och är av 1975 eller senare års modell
skall vara åtgärdade mot radiostörningar om fordonet är försett med tändsystem.
Detta krav
anses uppfyllt om motorcykel eller elektriskt material i motorcykels tändsystem
uppfyller
1.
kraven i direktiv 72/245/EEG,
2.
kraven i ECE-reglemente 10, eller
3.
kraven i de föreskrifter som utfärdats med stöd av förordningen
(1972:384) om åtgärder mot radiostörningar eller radiostörningsförordningen
(1985:625).
Övergripande krav
1 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall med avseende på montering
av däck uppfylla
1.
kraven i bilaga 3 till kapitel 1 i direktiv 97/24/EG (se 2
kap. 18 §), eller
2.
kraven i ECE-reglemente 64 (se 3 kap. 1 §).
2 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall ha däck som är
typgodkända
1.
enligt bilagorna 1 – 2 till kapitel 1 i direktiv 97/24/EG, eller
2.
enligt ECE-reglemente 30, 54 eller 75 (se 3 kap. 1 §).
3 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och släpvagn som dras av motorcykel
skall ha däck som är
1.
typgodkända enligt bilagorna 1 – 2 till kapitel 1 i direktiv
97/24/EG,
2.
typgodkända enligt ECE-reglemente 30, 54 eller 75, eller
3.
uppfyller kraven i 7 – 10 §§.
Motorcykel av
1968 eller tidigare års modell behöver inte uppfylla kraven i 7 § om
däcksutrustningen, beträffande axelbelastning och maximal hastighet, är
likvärdig med den som fanns på fordonet vid dess typbesiktning eller första
registreringsbesiktning.
4 § Regummerade
däck skall uppfylla kraven i 15 §.
5 § Mönsterskurna
däck skall uppfylla kraven i 16 §.
6 § Anordningar som anbringas på motorcykel
till skydd mot slirning skall vara så beskaffade, att de inte skadar vägen.
Dubbade däck enligt detta kapitel anses uppfylla detta krav.
Krav enligt 3 § 3
7 § Motorcykel
och släpvagn som dras av motorcykel skall ha däck som är dimensionerade för fordonets
maximala hastighet och för minst den axelbelastning som däcken har att uppbära.
Däcken behöver dock inte vara dimensionerade för högre axelbelastning än den
som fordonet får framföras med.
Om däcket inte
är av godkänd typ får det belastningsvärde som meddelats av The Scandinavian
Tire & Rim Organization (STRO) i ”Databok 2002” tillämpas för respektive
däckdimension.
8 § Däck
får inte visa tecken på brott eller separation. Däck får inte ha hål, skåra
eller annan skada som blottlägger däckets armering.
Första stycket gäller
inte däck (hjulenheter) som konstruerats för att under kortare tid köras
lufttomma eller med reducerat tryck.
9 § Slitbana
får inte vara mer nött än att det kvarvarande profildjupet i huvudmönstret
uppgår till 1,0 mm, varvid skall bortses från slitagevarnares ribbor.
10 § Om
befintliga däck skall ersättas av andra, bör det ske så att hjulen på en axel
har lika däck.
Däck bör ha
rekommenderat lufttryck och lufttrycket i däck på hjul på en och samma axel bör
vara lika.
11 § Dubb
i däck får endast finnas i däck som av däcktillverkaren är avsett för dubbning.
12 § Däck
får inte ha så kallade rördubbar.
13 § Antalet
dubbar bör vara lika stort i fordonets samtliga dubbade däck och däck med det
största dubbutsticket bör vara monterade på hjul på fordonets bakre axel.
14 § Dubbade
däck får inte användas under tiden från och med den 1 maj till och med den 30
september om inte under denna tid vinterväglag, som motiverar användning av
dubbade däck, råder eller kan befaras.
Regummerade däck
15 § Däck
som regummeras skall vara lämpade för regummering. Regummeringen skall utföras
med metod som godkänts av Vägverket eller Trafiksäkerhetsverket och märkas i
enlighet med beslutet.
Mönsterskurna däck
16 § Däck
som mönsterskärs skall vara lämpade för mönsterskärning. Mönsterskärningen
skall utföras med metod som godkänts av Vägverket eller Trafiksäkerhetsverket.
Övergripande krav
1 § Motorcykel som tagits i
bruk den 17 juni 1999 eller senare skall i fråga om utvändigt fordonsbuller
uppfylla kraven i bilaga 1 till kapitel 9 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §),
vilket innebär att följande gränser för bullernivån skall uppfyllas.
|
Motorcykel med cylindervolym
|
Högsta tillåtna buller- nivå
i dB(A)
|
|
av högst 80 cm3
|
75
|
|
över 80 cm3 men högst 175 cm3
|
77
|
|
över 175 cm3
|
80
|
|
trehjuliga motorcyklar
|
80
|
2 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och är av 1991 eller senare års modell
skall i fråga om utvändigt fordonsbuller
1.
uppfylla kraven i direktiv 78/1015/EEG (se 2 kap. 5 §), eller
2.
vid provning som överensstämmer med ECE-reglemente 41
(ändringsserie 01) (se 3 kap. 1 §) uppfyller följande krav i fråga om buller.
|
Motorcykel med cylindervolym
|
Högsta tillåtna buller- nivå
i dB(A)
|
|
av högst 80 cm3
|
77
|
|
över 80 cm3 men högst 175 cm3
|
80
|
|
över 175 cm3
|
82
|
Övergripande krav
3 § Motorcykel
med förbränningsmotor som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall ha
avgassystem (avgasrör och ljuddämpare) som uppfyller kraven i kapitel 9 i
direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §).
4 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och
är av 1991 eller senare års modell skall i fråga om avgassystem
1.
vara typgodkänd enligt direktiv 78/1015/EEG (se 2 kap. 5 §),
eller
2.
uppfylla kraven i 5 och 6 §§.
Krav enligt 4 § 2
5 § Avgasrör
skall vara bakåtriktat och så anordnat att avgasernas huvudriktning ligger i
ett genom fordonet längsgående vertikalplan eller åt vänster från nämnda plan
och är riktat horisontellt eller snett nedåt. Huvudriktningen får dock avvika
med högst 20°
uppåt och högst 15°
åt höger från nämnda plan.
6 § Avgasrör
på täckt motorcykel får inte mynna eller avge avgaser under utrymme för förare
eller passagerare och inte heller under annan del av karosseriet, som är
sammanbyggd med sådant utrymme.
7 § Motorcykel
av 1981 till och med 1990 års modell skall ha ljuddämpare så anordnad att
motorcykeln vid provning enligt svensk standard SIS 02 51 31 utgåva 1 inte har
högre bullernivå än följande.
Tvåhjulig motorcykel med tvåtaktsmotor.
|
Cylindervolym
|
50 – 125 cm3
|
82 dB(A)
|
|
|
över 125 cm3
|
84 dB(A)
|
Tvåhjulig motorcykel med fyrtaktsmotor.
|
Cylindervolym
|
50 – 125 cm3
|
82 dB(A)
|
|
|
125 - 500 cm3
|
84 dB(A)
|
|
|
över 500 cm3
|
86 dB(A)
|
|
Trehjulig motorcykel.
|
|
85 dB(A)
|
Motorcykel av 1980 eller tidigare års modell skall uppfylla ovanstående krav eller kraven i 8 – 16 §§.
Plats för mätning
8 § Mätning
skall ske på ett öppet område med plan yta. Mätområdet skall begränsas av en
rektangel vars sidor befinner sig minst tre meter från motorcykelns närmaste
del, (se nedanstående figur). Mätområdets yta skall vara av betong, asfalt
eller annat hårt material med motsvarande reflektionsgrad.
Nivån på
ovidkommande ljud inom området skall vara minst 10 dB(A) under den uppmätta
ljudnivån för motorcykeln.
Figur – Mätområde och mikrofonens placering vid
stillastående bullermätning
Instrument för mätning
9 § Mätningen
skall ske med ljudnivåmätare av precisionstyp (typ 1 eller bättre) som
uppfyller kraven i "International Electrotechnical Commission"
publikation 651 "Precision sound level meters". Vid mätningen skall
tidsvägning "F" användas. Ljudnivåmätaren skall kalibreras före och
efter varje mättillfälle med en akustisk kalibrator.
Mätning
10 § Motorcykeln
skall placeras inom mätområdet så att kraven i 8 § första stycket uppfylls.
11 § Motorcykelns
växelväljare skall vara i neutralläge. Förbindelsen mellan motor och växellåda
skall vara obruten. Motorn skall ha normal driftstemperatur.
Har inte
motorcykeln växelväljare med neutralläge skall mätningen göras med motorcykelns
bakhjul upplyft från marken.
12 § Under
mätningen skall motorns varvtal hållas konstant på det varvtal som framgår av
nedanstående tabell. För att fastställa varvtalet skall användas en varvtalsräknare
med högst 3 % felvisning.
Tabell –
Varvtalets relation till motorns slaglängd
|
|
Varvtal
|
Slaglängd
|
Varvtal
|
Slaglängd
|
Varvtal
|
|
|
r/min
|
mm
|
r/min
|
mm
|
r/min
|
___________________________________________________
|
30
|
11 000
|
57
|
5 700
|
84
|
3 900
|
|
31
|
10 600
|
58
|
5 600
|
85
|
3 800
|
|
32
|
10 300
|
59
|
5 500
|
86
|
3 800
|
|
33
|
10 000
|
60
|
5 500
|
87
|
3 700
|
|
34
|
9 700
|
61
|
5 400
|
88
|
3 700
|
|
35
|
9 400
|
62
|
5 300
|
89
|
3 700
|
|
36
|
9 100
|
63
|
5 200
|
90
|
3 600
|
|
37
|
8 900
|
64
|
5 100
|
91
|
3 600
|
|
38
|
8 600
|
65
|
5 000
|
92
|
3 500
|
|
39
|
8 400
|
66
|
5 000
|
93
|
3 500
|
|
40
|
8 200
|
67
|
4 900
|
94
|
3 500
|
|
41
|
8 000
|
68
|
4 800
|
95
|
3 400
|
|
42
|
7 800
|
69
|
4 700
|
96
|
3 400
|
|
43
|
7 600
|
70
|
4 700
|
97
|
3 400
|
|
44
|
7 500
|
71
|
4 600
|
98
|
3 300
|
|
45
|
7 300
|
72
|
4 500
|
99
|
3 300
|
|
46
|
7 100
|
73
|
4 500
|
100
|
3 300
|
|
47
|
7 000
|
74
|
4 400
|
101
|
3 200
|
|
48
|
6 800
|
75
|
4 400
|
102
|
3 200
|
|
49
|
6 700
|
76
|
4 300
|
103
|
3 200
|
|
50
|
6 600
|
77
|
4 200
|
104
|
3 100
|
|
51
|
6 400
|
78
|
4 200
|
105
|
3 100
|
|
51
|
6 300
|
79
|
4 100
|
106
|
3 100
|
|
53
|
6 200
|
80
|
4 100
|
107
|
3 000
|
|
54
|
6 100
|
81
|
4 000
|
108
|
3 000
|
|
55
|
6 000
|
82
|
4 000
|
109
|
3 000
|
|
56
|
5 800
|
83
|
3 900
|
110
|
3 000
|
13 § Mätinstrumentets
mikrofon skall hållas på samma höjd som avgasrörets mynning, dock lägst 0,2
meter över marken. Avståndet mellan mikrofonen och mynningen skall vara 0,5 meter.
Mikrofonens
symmetriaxel skall vara parallell med marken om inte annat angetts av mätinstrumentets
tillverkare. Symmetriaxeln skall, räknat utåt från motorcykelns sida, bilda 45
± 10°
vinkel mot det vertikalplan som går genom avgasernas huvudriktning.
14 § Har
motorcykeln två eller flera avgasrör och är det inbördes avståndet mellan
mynningarna för dessa mindre än 0,3 meter skall mätning endast göras mot den
mynning som är längst ut från motorcykelns sida eller som är högst belägen. Är
det inbördes avståndet större eller lika med 0,3 meter skall mätning göras vid
varje mynning.
15 § Varje
mätning skall bestå av tre avläsningar med nedvarvning mellan varje
avläsning. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta avlästa värdet får inte
överstiga 2 dB(A). Det värde som är högst skall anses som mätresultat.
Mätresultatet skall avrundas till närmaste heltal. Decimalen 5 och högre skall
avrundas uppåt.
16 § Om
mätresultatet enligt 15 § överstiger 103 dB(A) skall fordringarna för utvändigt
fordonsbuller inte anses vara uppfyllda.
Värdet 103
dB(A) inkluderar tolerans för bristande mätnoggrannheter.
1 § Styrsystem
på motorcykel skall vara så utfört och dimensionerat, att risken för skador
eller driftstörningar är liten. Styrsystemet skall dessutom ge fordonet god
kursstabilitet och väl kontrollerbar styrning.
Övergripande krav
1 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall ha bromssystem som
uppfyller
1. kraven
i direktiv 93/14/EEG (se 2 kap. 7 §), eller
2. kraven
i ECE-reglemente 78 (ändringsserie 02) (se 3 kap. 1 §).
2 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och är av 1974 eller senare års modell
skall ha bromssystem som
1. uppfyller
kraven i direktiv 93/14/EEG,
2. uppfyller
kraven i avsnitt 1, 2, 5 och 6 i ECE-reglemente 13 (ändringsserie 04) eller 78
(ändringsserie 02) (se 3 kap. 1 §), eller
3. består
av två av varandra oberoende bromssystem eller ett system som kan påverkas av
två av varandra oberoende anordningar och som uppfyller kraven i 3 – 24 §§.
Motorcykel av
1973 eller tidigare års modell skall ha bromsutrustning som kan ge en retardation
av minst 3,5 m/s2.
För trehjulig
motorcykel och motorcykel med sidvagn skall ett av systemen kunna hålla kvar
fordonet på sluttande mark, även om föraren har lämnat motorcykeln.
Krav enligt 2 § första stycket 3
Allmänt
3 § Vad
som sägs i 4 – 24 §§ gäller friktionsbromsar och i tillämpliga delar även
bromsar av annat slag.
4 § Bromssystem
skall vara funktionssäkert under normala driftsförhållanden. De ingående
komponenterna skall vara utförda på ett från säkerhetssynpunkt tillfredsställande
sätt.
5 § De
bromsade komponenterna i färdbroms och parkeringsbroms skall vara direkt
förbundna med fordonets hjul (band) eller förbundna med hjulen (banden) via
komponenter som är så dimensionerade att de inte äventyrar bromsarnas funktion.
Mellan hjul (band) och bromsad komponent får inte finnas anordning varmed förbindelsen
kan brytas.
6 § Färdbroms
skall vara så inrättad att hjulen på en och samma axel bromsas med samma kraft
när bromsens samtliga kretsar fungerar och när friktionen mellan hjulen och
vägbanan är lika stor för hjulen på samma axel.
7 § Manöverorgan
och andra komponenter i bromssystemet skall erbjuda så stor rörelsereserv att
bromskraven uppfylls även om bromsarna är varma och bromsbeläggen slitna. Om
inget annat föreskrivs i varje enskilt fall skall förslitning i färdbroms lätt
kunna kompenseras med automatisk eller manuell justeringsanordning.
8 § Bromsvätskebehållare
skall vara lätt åtkomlig för kontroll och påfyllning. Den skall antingen vara
så anordnad och placerad att vätskenivån lätt kan kontrolleras utan att behållaren
behöver öppnas eller vara försedd med signalanordning genom vilken föraren
varnas när vätskenivån i behållaren blir så låg att risk föreligger att
bromssystemet därigenom sätts ur funktion. Sådan signalanordning skall vara av
pålitlig konstruktion och så anordnad att föraren lätt kan kontrollera dess
funktion även vid tillräcklig vätskenivå. Behållaren skall vara utförd av material
som har god beständighet mot korrosion samt mot frätning av batterisyror.
9 § Bromsvätska
bör uppfylla kraven i SAE J1703. Är bromssystemet konstruerat för annan typ av
bromsvätska, skall i omedelbar närhet av påfyllningsöppningen finnas en väl
synlig skylt, på vilken anges vilken typ av bromsvätska som skall användas.
10 § Förrådsbehållare
och bromsledningar bör vara placerade på plats, där risken för kollisionsskador
är ringa.
11 § Provning
av bromssystem skall, om inte annat föreskrivs i varje enskilt fall, ske på
vägbana med friktionskoefficienten 0,8 och med fordonet lastat till största
bruttovikt.
12 § Bromssystem
utrustat med låsningshindrande anordning s k antilåssystem skall vara så
konstruerat att kraven i dessa föreskrifter uppfylls även om den
låsningshindrande anordningen upphör
att fungera.
13 § Bromssystem
utrustat med låsningshindrande anordning skall vara försett med optisk
signalanordning som varnar föraren om den låsningshindrande anordningen upphör
att fungera.
Färdbroms
14 § Samtliga
hjul på motorcykel skall ha broms. Sidvagn kopplad till tvåhjulig motorcykel
behöver inte vara försedd med broms om kravet i 20 § uppfylls utan sådan broms.
15 § Har
motorcykel endast ett bromssystem skall detta ha minst två bromskretsar.
Kretsarna skall vara så anordnade att om fel uppstår på en av dem skall övriga
kretsar ändå fungera.
16 § Bromsrör
skall vara så konstruerade att korrosion så vitt möjligt undviks.
17 § Framhjulsbroms
på motorcykel skall vara så dimensionerad, att fordonets retardation uppgår
till minst 3,9 m/s² vid bromsning från 40 km/h till stillastående. Provningen
skall utföras med föraren ensam på fordonet.
18 § Bakhjulsbroms
på motorcykel skall vara så dimensionerad, att fordonets retardation uppgår
till minst 3,1 m/s² vid bromsning från 40 km/h till stillastående. Provningen
skall utföras med föraren ensam på fordonet.
19 § Motorcykel
skall kunna ges en retardation av minst 5 m/s² från en hastighet av 80 % av
motorcykelns konstruktiva maximihastighet till stillastående. Provningen skall
utföras dels med föraren ensam på fordonet och dels tillsammans med en passagerare.
20 § Motorcykel
med sidvagn skall kunna ges en retardation av minst 5 m/s² vid bromsning från
en hastighet av 80 % av fordonets konstruktiva maximihastighet till
stillastående. Kravet skall uppfyllas dels med föraren ensam på fordonet och
dels med fordonet lastat till största bruttovikt.
21 § Trehjulig
motorcykel skall med färdbromsen kunna ges en retardation av minst 5 m/s² vid
bromsning från en hastighet av 80 % av fordonets konstruktiva maximihastighet
till stillastående. Kravet skall uppfyllas dels med föraren ensam på fordonet
och dels med fordonet lastat till största bruttovikt.
22 § Retardationen
enligt 17 – 20 §§ skall uppnås vid en kraft av högst 196 N på handmanövrerad
och högst 343 N på fotmanövrerad broms.
Parkeringsbroms
23 § Parkeringsbroms
på trehjulig motorcykel får kombineras med mekanisk färdbroms eller del av
mekanisk färdbroms. De bromsande delarna skall vara så konstruerade att de kan
kvarhållas i ansatt läge på helt mekanisk väg.
24 § Parkeringsbroms
på motorcykel med sidvagn får kombineras med hydraulisk färdbroms. De bromsande
delarna skall vara så konstruerade att de kan kvarhållas i ansatt läge med särskilt
spärranordning på färdbromsreglaget.
Övergripande krav
1 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall ha stöldskydd som
1. uppfyller
kraven i direktiv 93/33/EEG (se 2 kap.
12 §), eller
2. är
typgodkänt enligt ECE-reglemente 62 (se 3 kap. 1 §).
2 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och är av 1976 eller senare års modell
skall ha stöldskydd som
1. uppfyller
kraven i direktiv 93/33/EEG,
2. är
typgodkänt enligt ECE-reglemente 18 eller 62 (se 3 kap. 1 §), eller
3. uppfyller
kraven i 3 och 4 §§.
Definitioner
|
Stöldskydd
|
Anordning som är avsedd att
förhindra obehörigt brukande av fordon
|
|
Styrinrättning
|
Anordning bestående bl a av
styrstång, styrhuvud och framgaffel med gaffelkronor
|
|
Växlingsanordning
|
Manöverorgan för ändring av
utväxlingsförhållandet mellan motor och drivhjul, med tillhörande anordning
för överföring av växlingsrörelsen till växellåda, jämte växelförare eller motsvarande
|
Krav enligt 2 § 3
3 § Stöldskydd
skall utgöras av anordning som verkar på styrinrättningen eller
växlingsanordningen, eller som förhindrar rotation av något hjul.
4 § Stöldskydd
skall uppfylla kraven i avsnitt 5, 6 och 10 i ECE-reglemente 18, Revision 1,
med undantag av punkterna 5.1.1, 5.3, 5.5, 5.9, 6.1.3 och 6.1.6 (se 3 kap. 1
§).
1 § Tvåhjulig
motorcykel som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall ha minst ett
stöd för att hålla motorcykeln stadig när den är stillastående och uppfylla
kraven i direktiv 93/31/EEG (se 2 kap. 10 §).
2 § Tvåhjulig
motorcykel som är inrättad för transport av passagerare och som tagits i bruk
den 17 juni 1999 eller senare skall ha passagerarhandtag och uppfylla kraven i
direktiv 93/32/EEG (se 2 kap. 11 §).
3 § Motorcykel
med eller utan karosseri får inte ha utskjutande delar som kan förorsaka skador
i händelse av kollision.
Detta
krav anses uppfyllt om motorcykel som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare
uppfyller kraven i bilaga 1 och 2 till kapitel 3 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap.
18 §).
Förarutrymme
4 § Av
2 kap. 2 § fordonsförordningen (2002:925) följer att motorcykel skall ha
förarplats som är rymlig och anordnad så, att den medger en lämplig
körställning. Passagerarplats får inte finnas längre fram än förarplatsen.
Kraven i 8 –
12 §§ gäller inte motorcykel som är typgodkänd enligt ECE-reglemente 60 (se 3
kap. 1 §).
5 § Förarsäte
med undantag av sadel och längsgående förarsäte skall ha en bredd av minst 450
mm. Avståndet i sidled mellan centrum av styrinrättningens manöverorgan och
förarplatsens centrumlinje får inte överstiga 100 mm.
6 § Ryggstöd
på passagerarsäte får inte finnas längre fram än förarsätets ryggstöd med
undantag för de differenser som kan uppstå på grund av sätenas
justeringsmöjligheter. Ryggstöd på tvärställt säte får dock sträcka sig i
längsled fram till bakersta delen av styrinrättningens manöverorgan.
7 § Det
fria utrymmet kring styrinrättningens manöverorgan skall i fordons
längdriktning vara minst 50 mm och i övrigt minst 80 mm. Detta krav gäller inte
motorcykel av 1986 eller tidigare års modell.
Manöverorgan
8 § Pedaler
och deras förbindningar med de anordningar de skall påverka skall vara av
tillförlitlig konstruktion. Broms- och kopplingspedal skall vara försedd med
halkskydd bestående av pedalgummi eller motsvarande.
9 § Gasreglage
skall vara så placerat att det kan regleras med höger fot eller hand och vara
så anordnat att fordonets hastighet kan varieras lätt och säkert utan att
trötta föraren samt vara av driftsäker konstruktion. Reglaget skall vara så
anordnat att det automatiskt återgår till läge för tomgång när reglaget släpps.
Detta gäller dock inte när s k automatisk farthållningsutrustning används.
10 § Färdbroms
skall vara inrättad för att manövreras med fot eller hand. Färdbromsreglage som
är avsett att framföras av handikappad förare får dock vara inrättat för att manövreras
på annat sätt.
11 § Handmanövrerat
färdbromsreglage skall kunna manövreras utan att föraren behöver flytta handen
från styrinrättningens manöverorgan.
12 § Växel-
och tillsatsväxelreglage skall vara så placerade och anordnade, att de kan
användas bekvämt, lätt och säkert. Tillsatsväxelreglage skall kunna manövreras
utan att visning hos fordonets hastighetsmätare påverkas.
1 § Motorcykel
som är avsedd att dra släpvagn, skall ha kopplingsanordning som uppfyller
kraven i bilaga 1 till kapitel 10 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §).
2 § Motorcykel
som är avsedd att dra släpvagn, skall i fråga om montering av
kopplingsanordning uppfylla kraven i bilaga 1 till kapitel 10 i direktiv
97/24/EG (se 2 kap. 18 §).
Övergripande krav
1 § Motorcykel
samt släpfordon som dras av motorcykel, som tagits i bruk den 17 juni
1999 eller senare skall med avseende på installation av belysnings- och
ljussignalanordningar uppfylla
1. kraven
i direktiv 93/92/EEG (se 2 kap. 14 §), eller
2. kraven
i ECE-reglemente 53 (se 3 kap. 1 §).
2 § Motorcykel
samt släpfordon som dras av motorcykel, som tagits i bruk före den 17 juni 1999
skall med avseende på installation av belysnings- och ljussignalanordningar
uppfylla
1. kraven
i direktiv 93/92/EEG,
2. kraven
i ECE-reglemente 53, eller
3. de
allmänna kraven samt kraven för respektive belysningsanordning i enlighet med 3
– 111 §§.
3 § I
detta kapitel används nedanstående definitioner. I de fall hänvisningar görs
till EG-direktiv eller ECE-reglementen gäller de definitioner som används där.
|
Strålkastare
|
Anordning avsedd att belysa vägen för att tillförsäkra föraren
erforderligt siktfält. Med strålkastare avses även strålkastare för
arbetsbelysning.
|
|
Helljusstrålkastare
|
Strålkastare som avger
helljus och är avsedd att belysa vägen en lång sträcka framför motorcykeln. I
begreppet helljusstrålkastare ingår även kurvstrålkastare och fjärrstrålkastare.
|
|
Halvljusstrålkastare
|
Strålkastare som avger halvljus och är avsedd att belysa vägen framför
motorcykeln utan att blända mötande.
|
|
Dimstrålkastare
|
Strålkastare som är avsedd att användas vid körning i dimma eller vid
kraftig nederbörd.
|
|
Backningsstrålkastare
|
Strålkastare avsedd att användas vid backning för att belysa vägbanan
bakom fordonet och för att varna andra trafikanter för att fordonets förare
backar eller har för avsikt att backa. I begreppet backningsstrålkastare
ingår även strålkastare som vid backning belyser vägbanan bakåt vid sidan av
fordonet.
|
|
Lykta
|
Anordning avsedd att göra andra trafikanter uppmärksamma på fordonet.
|
|
Positionslykta
|
Lykta avsedd att markera fordons förekomst och bredd.
|
|
Parkeringslykta
|
Lykta avsedd att markera
fordons förekomst vid parkering.
|
|
Varsellykta
|
Lykta avsedd att öka fordons synbarhet vid körning i dagsljus.
|
|
Körriktningsvisare
|
Lykta avsedd att visa planerad ändring av körriktning.
|
|
Sidomarkeringslykta
|
Lykta avsedd att åt sidan markera fordons förekomst.
|
|
Stopplykta
|
Lykta avsedd att markera
färdbromsens ansättning.
|
|
Skyltlykta
|
Lykta avsedd att belysa bakre registreringsskylt eller motsvarande
skylt.
|
|
Dimbaklykta
|
Lykta avsedd att markera fordons förekomst vid körning i oklar sikt.
|
|
Reflexanordning
|
Anordning avsedd att återkasta ljus från andra fordons strålkastare.
|
|
Arbetsbelysning
|
Strålkastare avsedd att användas som extra belysning vid arbete i
anslutning till fordonet. Till arbetsbelysning räknas även sökarljus.
|
|
Parkeringsljus
|
Ljus som avges med positionslykta eller parkeringslykta.
|
|
|
|
|
Placering
|
|
|
|
|
|
Placering i sidled
|
Avståndet från fordonets yttre begränsningsplan till den närmaste
begränsningen av den lysande ytan hos strålkastare, lykta eller
reflexanordning.
|
|
Placering i höjdled
|
Avståndet från plan och
horisontell mark till nedre begränsningen (lägsta höjd) respektive övre begränsningen
(högsta höjd) av den lysande ytan hos strålkastare, lykta eller reflexanordning
på fordon vid tjänstevikt.
|
|
Placering i längsled
|
Avståndet från ett vertikalt plan, vinkelrätt mot fordonets längdaxel,
som i någon punkt tangerar fordonets främsta eller bakersta del
(kopplingsanordning samt dragstång framför karosseriet medräknas inte), till
närmaste begränsningen av den lysande ytan hos strålkastare, lykta eller
reflexanordning.
|
|
|
|
|
Kombination
|
|
|
|
|
|
Grupperade anordningar
|
Anordningar som har skilda glödlampor och ljusytor i gemensamt lykt-
eller strålkastarhus.
|
|
Kombinerade anordningar
|
Anordningar som har skilda ljusytor och gemensam glödlampa i gemensamt
lykt- eller strålkastarhus.
|
|
Flerfunktionsanordningar
|
Anordningar som har skilda glödlampor alternativt flertrådslampor i
gemensamt lykt- eller strålkastarhus och som har helt eller delvis gemensam
ljusyta.
|
|
|
|
|
Lysande ytor
|
|
|
|
|
|
Lysande yta för strålkastare
|
Vinkelräta projektionen av reflektorns hela öppning på ett
transversalplan. Om strålkastarglaset täcker endast en del av reflektorns
öppning, beaktas endast denna del. För halvljus begränsas lysande ytan av
vinkelräta projektionen på planet av ljus/mörker gränsen i glaset. Om
reflektorn och glaset är justerbara skall medelläget medräknas.
|
|
Lysande yta för
lykta
|
Lyktans vinkelräta projektion mot ett plan vinkelrätt mot lyktans referensaxel
och tangerande lyktans genomskinliga yttre yta. Projektionen begränsas av
skärmar med rätlinjiga kanter belägna i detta plan och som var och en reducerar
lyktans ljusstyrka i lyktans referensaxel till 98 % av fullvärde. Vid
bestämning av ytans horisontala och vertikala begränsningslinjer skall endast
skärmar med horisontala respektive vertikala kanter användas.
|
|
Lysande yta för reflexanordning
|
Den yta i ett plan vinkelrätt mot reflexanordningens referensaxel som
avgränsas av skärmar parallella med referensaxeln och tangerande konturen av
reflexanordningens optiska system. Vid bestämning av ytans horisontala och vertikala
begränsningslinjer skall endast skärmar med horisontala respektive vertikala
kanter användas.
|
|
Vinklar för geometrisk
synbarhet
|
De vinklar som uppåt, nedåt och åt sidorna bestämmer den 4-sidiga pyramid
inom vilken anordningens centrumpunkt på glaset (referenspunkten) skall vara
helt synlig.
|
|
|
Vid fastställande av vinklar för geometrisk synbarhet skall eventuell
sarg eller liknande som fanns på komponenten vid komponentgodkännandet inte
medräknas.
|
|
Fordonets yttre begränsningsplan
|
Ett vertikalt plan,
parallellt med fordonets längdaxel, och som tangerar fordonets yttersta
sidokontur. Till yttersta sidokontur räknas inte
|
|
|
- däck nära dess kontaktpunkter med marken samt däckventil,
|
|
|
- slirningsskydd monterade på hjulen,
|
|
|
- backspeglar,
|
|
|
- körriktningsvisare,
positionslyktor, parkeringslyktor, sidomarkeringslyktor och
reflexanordningar.
|
|
|
På fordon med variabel
spårvidd, som kan påverka fordonets yttre begränsningsplan, anses detta plan
vara beläget i det läge det erhåller vid normalspårvidd.
|
Färger
4 § Motorcykel
får inte vara utrustad med lyktor eller strålkastare som kan visa eller avge
rött ljus framåt eller anordningar som vid belysning kan återkasta rött ljus
framåt.
Motorcykel får
inte heller vara utrustad med lyktor eller strålkastare som kan visa eller avge
vitt ljus bakåt eller anordningar som vid belysning kan återkasta vitt ljus
bakåt.
Kraven i andra
stycket gäller inte registreringsskyltar, nationalitetsmärken, skyltlyktor,
backningsstrålkastare eller annan strålkastare som används när fordonet brukas
som arbetsredskap eller liknande.
Kraven i
första stycket gäller inte lyktor som används för att stoppa fordon enligt 67 §
13.3.4 vägmärkesförordningen (1978:1001).
Kraven i andra
stycket gäller inte heller extra reflexanordning på utryckningsfordon.
5 § Kraven
4 § första stycket samt 3 kap. 76 § trafikförordningen (1998:1276) om att
fordon under färd inte får visa annat än vitt eller gult ljus framåt anses
uppfyllda om det inte finns någon annan än vit eller gul ljusstråle synlig inom
zon 1 i ett mot fordonets längdaxel vinkelrätt plan 25 m framför fordonet (se
fig 1).
Kraven 4 §
andra stycket anses uppfyllda om det inte finns någon vit ljusstråle synlig
inom zon 2 i ett mot fordonets längdaxel vinkelrätt plan 25 m bakom fordonet
(se fig 2).
Zon 1 och 2
begränsas i höjdled av två horisontella plan vilka är belägna 1 000 respektive
2 200 mm över plan och horisontell mark.
Figur 1: Synbarhet av rött ljus framåt (zon 1).
Figur 2: Synbarhet av vitt ljus bakåt (zon 2).
6 § Ljusets
färg skall vid nominell spänning ligga inom det område som bestäms av följande
gränser i det av internationella belysningskommissionen (CIE) fastställda
koordinatsystemet.
|
Vitt ljus
|
|
|
|
|
|
Gräns mot blått
|
x ³ 0,310
|
|
Gräns mot gult
|
x £ 0,500
|
|
Gräns mot grönt
|
y £ 0,150 +
0,640x; y £ 0,440
|
|
Gräns mot purpur
|
y ³ 0,050 + 0,750x
|
|
Gräns mot rött
|
y ³ 0,382
|
|
|
|
|
Gult ljus
|
|
|
|
|
|
Gräns mot rött
|
y ³ 0,138 + 0,580x
|
|
Gräns mot grönt
|
y £ 1,29x - 0,100
|
|
Gräns mot vitt
|
y ³ - x + 0,966
|
|
Gräns mot spektralt ren färg
|
y £ - x + 0,992
|
|
|
|
|
Orangegult ljus
|
|
|
|
|
|
Gräns mot gult
|
y £ 0,429
|
|
Gräns mot rött
|
y ³ 0,398
|
|
Gräns mot vitt
|
z £ 0,007
|
|
|
|
|
Rött ljus
|
|
|
|
|
|
Gräns mot gult
|
y £ 0,335
|
|
Gräns mot purpur
|
z £ 0,008
|
7 § Fordon
får inte ha strålkastare, lyktor eller reflexanordningar som i efterhand
försetts med färgskikt, oavsett färg.
Installation
8 § Fordon
får inte ha strålkastare eller lyktor av annat slag än de som finns angivna i
dessa eller andra av Vägverket utfärdade föreskrifter.
9 § Strålkastare,
lyktor och reflexanordningar skall vara så monterade att de vid normal körning
inte vibrerar eller ändrar läge så att de inte uppfyller de krav som ställs i
dessa föreskrifter. De skall dessutom vara så monterade att de förutsättningar
som gällde vid de separata typgodkännandena av dem uppfylls även när de är
monterade på fordonet.
10 § Strålkastare
och lykta på skall vara så placerade att fordonets förare inte störs av ljuset.
11 § För
strålkastare, lyktor eller reflexanordningar som är parvis föreskrivna eller
tillåtna, gäller att enheterna parvis skall vara placerade på samma höjd och på
samma avstånd från fordonets mittlinje.
De skall
parvis avge ljus av samma färg och ha ungefär samma ljusstyrka. På fordon vars
utformning är osymmetrisk i sidled skall dessa krav uppfyllas så långt som möjligt.
Elektriskt system
12 § Det
elektriska systemet får, med undantag av släpvagn som dras av motorcykel, vid
registreringsbesiktning eller nationellt typgodkännande inte ha större
spänningsfall än att spänningen vid de olika belysningsanordningarnas glödlampor
vid full generatorladdning och utan någon ytterligare strömförbrukare
inkopplad, uppgår till 6, 12 respektive 24 V vid 6, 12 respektive 24 V
systemspänning. Detta krav gäller inte om spänningsreducerande system anslutits
till fordonets ordinarie belysningsutrustning då detta används för att avge
varselljus.
Varselljus
13 § Annat
ljus som enligt 3 kap. 71 § trafikförordningen (1998:1276) är tillräckligt för
att uppmärksamma andra trafikanter på fordonet får endast avges med
varsellykta, dimstrålkastare eller spänningsreducerad halvljusstrålkastare.
14 § Spänningsreducerad
halvljusstrålkastare skall ha en spänning vid glödlampan av minst 5,5, 11
respektive 22 V vid 6, 12 respektive 24 V systemspänning vid full generatorladdning
och utan någon ytterligare strömförbrukare inkopplad.
Spänningsreducerad
halvljusstrålkastare skall ha ljus vars färg uppfyller kraven i svensk standard
SS 3110 utgåva 1 avsnitt 5 och ha sådan ljusstyrka att ljuset vid dagsljus och
klar sikt är väl synligt på ett avstånd av 150 m.
Övrigt
15 § Ljuskällor
(glödlampor) avsedda för belysningsanordningar som är typgodkända enligt de
olika ECE-reglementena skall vara typgodkända enligt ECE-reglemente 37 (se 3
kap. 1 §) och avsedda för respektive
anordning.
16 § Stenskottsskydd
för föreskrivna lyktor eller föreskrivna strålkastare får inte finnas om
skyddet påtagligt försämrar lyktans eller strålkastarens ljus. Detta gäller
även stenskottsskydd av material som lätt kan skadas så att det försämrar lyktans
eller strålkastarens ljus.
17 § Fordon
får inte ha anordning som kan medföra störande reflexer eller kan medföra risk
för bländning av annan förare.
Fordon får
inte heller ha anordning med vilken kan visas under färd växlingsbara eller
rörliga bilder, texter eller motsvarande, synliga för trafikanter utanför
fordonet.
18 § Utan
hinder av 3 kap. 68 § trafikförordningen (1998:1276) får fordon brukas utan att
skyltlykta är tänd. Detta gäller dock inte vid färd under mörker, i gryning eller
skymning eller då väderleksförhållandena eller liknande omständigheter föranleder
att skyltlyktan behöver vara tänd.
Övergripande krav
19 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall framtill ha en eller två
helljusstrålkastare som kan avge vitt ljus och belysa en lång sträcka av vägen
framför fordonet.
20 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 skall framtill ha en eller två
helljusstrålkastare som kan avge vitt eller gult ljus och belysa en lång
sträcka av vägen framför fordonet.
21 § Helljusstrålkastare
på motorcykel av 1988 eller senare års modell skall vara
1. typgodkänd
enligt kapitel 2 i direktiv 97/24/EG (se
2 kap. 18 §),
2. typgodkänd
enligt ECE-reglemente 1, 5, 8, 20, 31, 57, 72, 112, 113 (se 3 kap. 1 §), eller
3. av
typ som uppfyller kraven enligt SAE J584b.
Helljusstrålkastare
på motorcykel av 1995 eller tidigare års modell får även vara av typ som
uppfyller kraven i FMVSS 108, avsnitt S7 i den version av FMVSS 108 hade den 1
oktober 1989.
Helljusstrålkastare
på motorcykel av 1987 eller tidigare års modell behöver inte uppfylla kraven i
första eller andra stycket om strålkastarens belysningsstyrka, mätt 100 m framför
och i jämnhöjd med strålkastaren, uppgår till minst 0,5 lux för motorcykel med
en cylindervolym över 100 cm3 och till minst 0,25 lux för motorcykel
med mindre cylindervolym.
Installationskrav
22 § Om
motorcykel har endast en helljusstrålkastare skall denna vara placerad i
fordonets centrumlinje. En avvikelse med högst 100 mm är dock tillåten.
23 § Helljusstrålkastare
1. får
grupperas med framåtriktad strålkastare eller lykta,
2. får
inte kombineras med annan strålkastare eller lykta,
3. får
bilda flerfunktion med halvljusstrålkastare, dimstrålkastare och främre
positionslykta.
24 § Helljusstrålkastare
skall vara så inkopplad i fordonets elektriska system att den omedelbart
slocknar vid omkoppling från helljus till halvljus.
25 § På
motorcykel av 1984 eller senare års modell skall finnas en från förarplatsen
under mörker väl synlig kontrollampa som visar fast blått ljus när
helljusstrålkastare är tillkopplad.
Övergripande krav
26 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall framtill ha en eller två
halvljusstrålkastare som kan avge vitt ljus och belysa vägen framför
motorcykeln utan att blända mötande.
27 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 skall framtill ha en eller två
halvljusstrålkastare som kan avge vitt eller gult ljus och belysa vägen framför
motorcykeln utan att blända mötande.
28 § Tvåhjulig
motorcykel får ha endast en halvljusstrålkastare. Två halvljusstrålkastare med
inbördes avstånd mellan de lysande ytorna av högst 200 mm betraktas som en
halvljusstrålkastare. Sidvagn får ha endast en halvljusstrålkastare.
Motorcykel med
två hjul framtill får ha endast två halvljusstrålkastare. Annan trehjulig
motorcykel få ha en eller två halvljusstrålkastare.
29 § Tvåhjulig
motorcykel av 1984 eller tidigare års modell får ha två halvljusstrålkastare,
även om avståndet mellan de lysande ytorna är större än 200 mm.
30 § Halvljusstrålkastare
som avger asymmetriskt ljus skall vara avsedd för högertrafik.
31 § Halvljusstrålkastare
på motorcykel av 1988 eller senare års modell skall vara
1. typgodkänd
enligt kapitel 2 i direktiv 97/24/EG (se
2 kap. 18 §),
2. typgodkänd
enligt ECE-reglemente 1, 5, 8, 20, 31, 57, 72, 112, 113 (se 3 kap. 1 §), eller
3. av
typ som uppfyller kraven enligt SAE J584b.
Halvljusstrålkastare
på motorcykel av 1995 eller tidigare års modell får även vara av typ som
uppfyller kraven i FMVSS 108, avsnitt S7 i den version FMVSS 108 hade den 1 oktober
1989.
Halvljusstrålkastare
på motorcykel av 1987 eller tidigare års modell behöver inte uppfylla kraven i
första eller andra stycket om strålkastaren är av så kallad europeisk typ med
skarp ljus/mörkergräns och under mörker och vid klar sikt tillfredsställande
belyser vägen en sträcka av minst 40 m framför fordonet.
Installationskrav
32 § Har motorcykel endast en
halvljusstrålkastare skall denna vara placerad i fordonets centrumlinje. En avvikelse
av högst 100 mm är dock tillåten.
33 § Har
motorcykel två halvljusstrålkastare skall strålkastarnas placering i sidled
vara högst 400 mm men avståndet får vara större om motorcykel har främre
positionslyktor placerade enligt 51 § och anslutna till det elektriska systemet
så att de lyser samtidigt som halvljusstrålkastarna.
34 § Halvljusstrålkastares
placering i höjdled skall vara lägst 500 mm och högst 1 200 mm.
35 § Halvljusstrålkastares
geometriska synbarhet för motorcykel med en halvljusstrålkastare skall vara 15°
uppåt och 10°
nedåt samt 45°
åt höger och 45°
åt vänster.
Den
geometriska synbarheten för motorcykel med två halvljusstrålkastare skall vara
15°
uppåt och 10°
nedåt samt 45°
utåt och 10°
inåt. Detta krav gäller även om tillkopplad sidvagn är utrustad med halvljusstrålkastare.
36 § Halvljusstrålkastare
skall vara justerbara i vertikalled så att bländande ljus inte kan avges.
Halvljusstrålkastare
får vridas med hänsyn till styrinrättningens vridningsvinkel.
Halvljusets
vertikala lutning skall förbli mellan – 0,5 % och – 2,5 %, utom i de fall en
anordning för manuell inställning finns.
Allmänt råd
Detta krav anses uppfyllt om
strålkastaren är så inställd, att – sett i de utgående ljusstrålarnas riktning
– till vänster om det vertikalplan, som går genom strålkastarens centrum och
som parallellt med fordonets längdaxel, gränsen mellan belyst och inte belyst
yta är horisontell och är belägen c:a 1 % av avståndet mellan strålkastaren och
mätskärmen lägre än horisontalplanet genom strålkastarens centrum. Detta krav anses även uppfyllt för
strålkastare som är av typ som godkänts enligt SAE J584b.
37 § Halvljusstrålkastare
1. får
grupperas med framåtriktad strålkastare eller lykta,
2. får
inte kombineras med annan strålkastare eller lykta,
3. får
bilda flerfunktion med framåtriktad strålkastare eller lykta.
Övergripande krav
38 § Motorcykel
får ha dimstrålkastare som kan avge vitt eller gult ljus. I sådant fall skall
tvåhjulig motorcykel ha en (1) dimstrålkastare, motorcykel med två hjul
framtill ha två dimstrålkastare och annan trehjulig motorcykel ha en (1) eller
två dimstrålkastare.
39 § Dimstrålkastare
skall vara typgodkänd
1. enligt
kapitel 2 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §), eller
2. enligt
ECE-reglemente 19 (se 3 kap. 1 §).
Installationskrav
40 § Om
motorcykel har endast en dimstrålkastare skall denna vara placerad i fordonets
centrumlinje. En avvikelse med högst 250 mm är dock tillåten.
41 § Om
motorcykel har två dimstrålkastare skall strålkastarnas placering i sidled vara
högst 400 mm men avståndet får vara större om motorcykel har främre
positionslyktor placerade enligt 51 § och anslutna till det elektriska systemet
så att de lyser samtidigt med dimljuset.
42 § Dimstrålkastares
placering i höjdled får vara lägst 250 mm. Ingen del av dimstrålkastarens
lysande yta får vara placerad på högre höjd över marken än den översta delen av
den lysande ytan på fordonets halvljusstrålkastare.
43 § Dimstrålkastares
geometriska synbarhet för motorcykel med en dimstrålkastare skall vara 5°
uppåt och 5°
nedåt samt 45°
åt höger och 45°
åt vänster.
Den
geometriska synbarheten för motorcykel med två dimstrålkastare skall vara 5°
uppåt och 5°
nedåt samt 45°
utåt och 10°
inåt.
44 § Dimstrålkastare
skall vara så inställd, att - sett i de utgående ljusstrålarnas riktning och
mätt i ett vertikalt plan vinkelrätt mot fordonets längdaxel - övre gräns
mellan belyst och inte belyst yta är horisontell och är belägen ca 2 % av avståndet
mellan strålkastaren och mätskärmen lägre än horisontalplanet genom strålkastarens
centrum.
Dimstrålkastare
skall vara så monterad att inställningen inte nämnvärt påverkas vid ett normalt
handhavande av fordonet och att påtagliga vibrationer inte uppkommer under normala
körförhållanden.
Dessa krav
anses uppfyllda om man var som helst på strålkastarens periferi kan ansätta en
med fordonets längdaxel parallell bakåtriktad kraft av 150 N och den elastiska
förskjutningen därvid inte överstiger 5 mm. Sedan kraften avlägsnats får någon
lägesändring hos strålkastaren inte kvarstå.
Dimstrålkastares
infästningsanordning skall medge noggrann inställning av strålkastaren.
45 § Dimstrålkastare
1. får
grupperas med annan strålkastare eller lykta,
2. får
inte kombineras med annan strålkastare eller lykta,
3. får
bilda flerfunktion med helljusstrålkastare och främre positionslykta.
46 § Dimstrålkastare
skall vara så ansluten till fordonets elektriska system att de inte kan lysa
utan att fordonets bakre positionslyktor och skyltlykta samtidigt lyser.
Dimstrålkastare
skall kunna lysa utan att hel- eller halvljusstrålkastare samtidigt lyser.
Övergripande krav
47 § Motorcykel
utan sidvagn som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall framtill ha
en eller två positionslyktor som kan
visa vitt ljus framåt.
Motorcykel med
sidvagn som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall framtill ha två
eller tre positionslyktor som kan visa vitt ljus framåt. På sidvagnen får endast
en främre positionslykta monteras.
48 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 skall framtill ha en eller två
positionslyktor som kan visa vitt eller gult ljus framåt. Främre positionslykta
på sidvagn får endast visa vitt ljus.
Kravet på
främre positionslykta (parkeringslykta) gäller inte motorcykel av 1975 eller
tidigare års modell.
49 § Motorcykel
får vara utrustad med en eller två främre positionslyktor.
50 § Främre
positionslykta skall vara typgodkänd
1. enligt
kapitel 2 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §), eller
2. enligt
ECE-reglemente 7 eller 50 (se 3 kap. 1 §).
Främre
positionslykta på motorcykel av 1995 eller tidigare års modell får även vara av
typ som uppfyller kraven i FMVSS 108, Table III i den version FMVSS 108 hade
den 1 oktober 1989.
Främre
positionslykta på motorcykel av 1986 eller tidigare års modell behöver inte
vara typgodkänd. Ljuset från sådan lykta skall dock ha sådan styrka att det
under mörker och vid klar sikt är väl synligt på ett avstånd av 150 m framför
fordonet när motorcykelns halvljus är tänt. Detta gäller inte om främre
positionslyktan är placerad i motorcykelns halvljusstrålkastare och denna
lyser.
Installationskrav
51 § En
separat främre positionslykta får monteras över, under eller bredvid en annan
framlykta. Om dessa lyktor sitter ovanför varandra skall den främre
positionslyktans referenscentrum vara placerat inom motorcykelns
symmetrilängdplan. Om dessa lyktor sitter bredvid varandra skall deras referenscentrum
vara symmetriska i förhållande till motorcykelns symmetrilängdplan.
En främre positionslykta
som bildar flerfunktion med en annan framlykta skall monteras så att dess
referenscentrum ligger inom motorcykelns symmetrilängdplan.
Två främre
positionslyktor, av vilka den ena eller båda bildar flerfunktion med en annan
framlykta, skall monteras så att deras referenscentrum är symmetriska i
förhållande till motorcykelns symmetrilängdplan.
På motorcykel
med sidvagn får längdavståndet mellan den yttersta kanten på de två yttersta
främre positionslyktornas lysande ytor och motorcykelns totala bredd inte
överstiga 400 mm. Om en tredje främre positionslykta är monterad skall den vara
symmetrisk i förhållande till den främre positionslyktan, annan än den som är
monterad på sidvagnen, i förhållande till motorcykelns symmetrilängdplan.
52 § Främre
positionslyktas placering i höjdled får vara lägst 350 mm och högst 1 200 mm.
53 § Främre
positionslyktas geometriska synbarhet för motorcykel med en positionslykta
skall vara 15°
uppåt och 15°
nedåt samt 80°
åt höger och 80°
åt vänster. Vinkeln nedåt får reduceras till 5° om lyktan är placerad
lägre än 750 mm över marken.
Den
geometriska synbarheten för motorcykel med två positionslyktor skall vara 15°
uppåt och 15°
nedåt samt 80°
utåt och 45°
inåt. Vinkeln nedåt får reduceras till 5° om lyktan är placerad
lägre än 750 mm över marken.
Främre
positionslykta på motorcykel av 1986 eller tidigare års modell behöver inte
uppfylla kraven i första eller andra stycket. Ljuset från sådan lykta skall
dock ha sådan styrka att det under mörker och vid klar sikt är väl synligt på
ett avstånd av 150 m framför fordonet när motorcykelns halvljus är tänt. Detta
gäller inte om främre positionslyktan är placerad i motorcykelns halvljusstrålkastare
och denna lyser.
54 § Främre
positionslykta
1. får
grupperas med framåtriktad strålkastare eller lykta,
2. får
inte kombineras med framåtriktad strålkastare,
3. får
bilda flerfunktion med framåtriktad strålkastare eller lykta.
Övergripande krav
55 § Tre-
och fyrhjulig motorcykel får ha två varsellyktor som kan avge vitt eller gult
ljus framåt.
Annan
motorcykel får ha en eller två varsellyktor som kan avge vitt eller gult ljus
framåt.
Ljuset från
varsellykta skall ha sådan ljusstyrka att det vid dagsljus och klar sikt är väl
synligt på ett avstånd av 150 m.
56 § Varsellykta
på motorcykel av 1984 eller senare års modell skall vara typgodkänd
1. enligt
ECE-reglemente 87 (se 3 kap. 1 §), eller
2. av
Vägverket eller Trafiksäkerhetsverket.
Installationskrav
57 § Om
motorcykel har endast en varsellykta skall denna vara placerad i motorcykelns
centrumlinje och så nära fordonets huvudstrålkastare som möjligt.
Om motorcykel
har två varsellyktor skall dessa vara placerade på samma höjd och på samma
avstånd från fordonets centrumlinje. Lyktorna får vara placerade på skyddsbågar
eller skyddskåpa.
Varsellyktorna
bör placeras antingen så nära huvudstrålkastaren som möjligt eller så långt ut
som möjligt på skyddsbågar eller skyddskåpa.
58 § Varsellyktas
placering i höjdled får vara lägst 250 mm och högst 1 200 mm.
59 § Varsellyktas
geometriska synbarhet på motorcykel av 1979 eller senare års modell skall vara
15°
uppåt och 15°
nedåt samt 80°
åt höger och 80°
åt vänster.
60 § Varsellykta
1. får
grupperas med framåtriktad strålkastare eller lykta,
2. får
kombineras med annan lykta eller strålkastare,
3. får
bilda flerfunktion med annan lykta än körriktningsvisare.
61 § Varsellykta
på motorcykel av 1979 eller senare års modell skall vara så ansluten till
fordonets elektriska system att den inte kan lysa utan att föreskrivna lyktor
baktill samtidigt lyser.
Anslutning av
varsellykta skall vara så utförd att den inte orsakar nämnvärt spänningsfall i
motorcykelns elektriska system när motorcykelns hel- eller halvljus används.
När sådant ljus inte används får dock anslutningen orsaka ett spänningsfall av
högst 1,0 V.
Övergripande krav
62 § Motorcykel
av 1975 eller senare års modell skall ha synliga körriktningsvisare på vardera
sidan som bakifrån och framifrån kan visa orangegult ljus bakåt respektive
framåt.
Motorcykel av
1987 eller senare års modell skall vara utrustad med ett jämnt antal
körriktningsvisare på vardera sidan.
63 § Släpvagn
som dras av motorcykel skall ha bakifrån synliga körriktningsvisare med en
visare på vardera sidan som kan visa orangegult ljus bakåt.
64 § Körriktningsvisare
på motorcykel av 1986 eller senare års modell skall vara typgodkänd
1. enligt
kapitel 2 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §), eller
2. enligt
ECE-reglemente 6 eller 50, kategori 11 och 12 (se 3 kap. 1 §).
Körriktningsvisare
på motorcykel av 1995 eller tidigare års modell får även vara av typ som
uppfyller kraven i FMVSS 108, Table III i den version FMVSS 108 hade den 1
oktober 1989.
Körriktningsvisare
på motorcykel av 1985 eller tidigare års modell behöver inte vara typgodkänd.
Ljuset från sådan körriktningsvisare skall vid dagsljus och klar sikt vara
synligt på 30 m avstånd.
65 § Körriktningsvisare
skall avge blinkande ljus med en blinkfrekvens av 90 ± 30 blinkningar per minut.
Installationskrav på motorcykel av 1984 eller senare års modell
66 § För
främre körriktningsvisare på tvåhjulig motorcykel får avståndet mellan de
lysande ytorna inte vara mindre än 240 mm och de skall vara placerade utanför
de vertikala längsgående plan som tangerar de yttersta kanterna på huvudstrålkastarens
lysande ytor.
För främre
körriktningsvisare får avståndet mellan körriktningsvisarnas lysande ytor och
de närmaste halvljusstrålkastarnas lysande ytor inte vara mindre än
1. 75
mm för en minsta ljusstyrka på körriktningsvisarna på 90 cd,
2. 40
mm för en minsta ljusstyrka på körriktningsvisarna på 175 cd,
3. 20
mm för en minsta ljusstyrka på körriktningsvisarna på 250 cd,
4. £ 20
mm för en minsta ljusstyrka på körriktningsvisarna på 400 cd.
För bakre
körriktningsvisare på tvåhjulig motorcykel får avståndet mellan innerkanterna
på de bakre körriktningsvisarnas lysande ytor inte vara mindre än 180 mm. Detta
gäller även när registreringsskylten är monterad.
För
körriktningsvisare på trehjulig motorcykel får kanterna på de lysande ytorna
som befinner sig längst bort från fordonets symmetrilängdplan, inte befinna sig
mer än 400 mm från motorcykelns yttersta kant och avståndet mellan innerkanterna
på de lysande ytorna får inte vara mindre än 500 mm.
För
körriktningsvisare på motorcykel med sidvagn får kanten på den lysande ytan som
befinner sig längst bort från fordonets symmetrilängdplan, inte befinna sig mer
än 400 mm från motorcykelns yttersta kant och avståndet mellan innerkanterna på
de lysande ytorna får inte vara mindre än 600 mm.
67 § Körriktningsvisares
placering i höjdled får vara lägst 350 mm och högst 1 200 mm.
På trehjulig
motorcykel får körriktningsvisares placering i höjdled vara lägst 350 mm och
högst 1 500 mm.
68 § Körriktningsvisares
geometriska synbarhet skall vara 15° uppåt och 15° nedåt samt 80° utåt och 20°
inåt.
Vinkeln nedåt
får reduceras till 5°
om körriktningsvisaren är placerad lägre än 750 mm över marken.
Om motorcykel
har två hjul framtill eller baktill skall den geometriska synbarheten vara 80° utåt
och 45°
inåt där motorcykeln har två hjul.
69 § Körriktningsvisare
1. får
grupperas med strålkastare eller lykta,
2. får
inte kombineras med strålkastare eller lykta,
3. får
inte bilda flerfunktion med någon strålkastare eller lykta,
4. får
vara särskilt anordnad som varningsanordning om den avger orangegult ljus.
70 § Körriktningsvisare
skall vara så ansluten till fordonets elektriska system att de kan användas
oavsett om övrig belysning på fordonet är tänd eller inte.
71 § Kan
föraren från förarplatsen inte se om körriktningsvisare fungerar, skall det vid
förarplatsen finnas kontrollampa som visar blinkande ljus. Lampan skall genom
avvikande indikering ange när någon av körriktningsvisarna inte fungerar.
Kontrollampan
bör visa grönt ljus.
72 § Motorcykel
får ha sidomarkeringslykta och sidomarkeringsreflex som kan visa orangegult
ljus åt sidan.
Övergripande krav
73 § Motorcykel
utan sidvagn skall baktill ha en eller två positionslyktor som kan visa rött
ljus bakåt.
Motorcykel med
sidvagn skall baktill ha två eller tre positionslyktor som kan visa rött ljus
bakåt. På sidvagnen får endast en positionslykta monteras.
Släpvagn som
dras av motorcykel skall baktill ha en eller två positionslyktor som kan visa
rött ljus bakåt.
74 § Motorcykel
av 1987 eller senare års modell med två hjul baktill skall vara utrustad med
ett jämnt antal bakre positionslyktor.
75 § Bakre
positionslykta på motorcykel av 1986 eller senare års modell skall vara
typgodkänd
1. enligt
kapitel 2 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §), eller
2. enligt
ECE-reglemente 7 eller 50 (se 3 kap. 1 §).
Bakre
positionslykta på motorcykel av 1995 eller tidigare års modell får även vara av
typ som uppfyller kraven i FMVSS 108, Table III i den version FMVSS 108 hade
den 1 oktober 1989.
Bakre positionslykta
på motorcykel av 1985 eller tidigare års modell behöver inte vara typgodkänd.
Ljuset från sådan positionslykta skall ha sådan styrka att det under mörker och
klar sikt är väl synligt på ett avstånd av 150 m bakom fordonet.
Installationskrav
76 § Om
det finns endast en bakre positionslykta skall lyktans referenscentrum placeras
inom motorcykelns symmetrilängdplan.
Om det finns
två bakre positionslyktor skall de vara symmetriska till motorcykelns
symmetrilängdplan.
För motorcykel
med två bakhjul skall avståndet mellan de två lyktorna vara minst 600 mm. Detta
avstånd får minskas till 400 mm om motorcykelns totala bredd är mindre än 1 300
mm.
På
motorcykel med sidvagn får avståndet mellan den yttersta kanten på de två
yttersta bakre positionslyktornas lysande ytor och motorcykelns totala bredd
inte överstiga 400 mm. Om det finns en tredje
bakre positionslykta skall den vara symmetrisk till den bakre
positionslykta som inte är monterad på sidvagnen i förhållande till
motorcykelns symmetrilängdplan.
77 § Bakre
positionslyktas placering i höjdled får vara lägst 250 mm och högst 1 500 mm.
Detta krav gäller inte motorcykel av 1983 eller tidigare års modell.
78 § Bakre
positionslyktas geometriska synbarhet skall vara 15° uppåt och 15° nedåt
samt 80°
åt höger och 80°
åt vänster.
Vinkeln nedåt
får reduceras till 5°
om lyktan är placerad lägre än 750 mm över marken.
Om motorcykel
har två hjul baktill eller har sidvagn skall den geometriska synbarheten vara
80°
utåt och 45°
inåt.
Kraven i
första – tredje stycket gäller inte motorcykel av 1983 eller tidigare års
modell.
79 § Bakre
positionslykta
1. får
grupperas med strålkastare eller lykta baktill,
2. får
kombineras med skyltlykta,
3. får
bilda flerfunktion med stopplykta eller med dimbaklykta.
80 § Bakre
positionslykta skall vara så ansluten till fordonets elektriska system att den
är tänd när fordonets hel- eller halvljusstrålkastare eller främre
positionslykta är tänd.
Övergripande krav
81 § Motorcykel
av 1975 eller senare års modell skall ha stopplykta som visar rött ljus bakåt
när färdbroms används.
Stopplykta på
motorcykel av årsmodell 1975 till och med
1977, behöver inte tändas när motorcykels framhjulsbroms används.
Släpvagn som
dras av motorcykel skall baktill ha en eller två stopplyktor som visar rött
ljus bakåt när färdbroms används.
82 § Motorcykel
utan sidvagn skall ha en eller två stopplyktor baktill som visar rött ljus bakåt
när färdbroms används.
Motorcykel
med sidvagn skall ha en eller tre stopplyktor baktill som visar rött ljus bakåt
när färdbroms används. På sidvagnen får endast en stopplykta monteras.
83 § Stopplykta
på motorcykel av 1986 eller senare års modell skall vara typgodkänd
1. enligt
kapitel 2 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §), eller
2. enligt
ECE-reglemente 7 eller 50 (se 3 kap. 1 §).
Stopplykta på
motorcykel av 1995 eller tidigare års modell får även vara av typ som uppfyller
kraven i FMVSS 108, Table III i den version FMVSS 108 hade den 1 oktober 1989.
Stopplykta på
motorcykel av 1985 eller tidigare års modell behöver inte vara typgodkänd.
Ljusstyrkan hos sådan stopplykta skall uppgå till minst 30 cd. Om stopplyktan
bildar flerfunktion med bakre positionslykta skall ljusstyrkan vara minst 5
gånger större än positionslyktans ljusstyrka.
Installationskrav
84 § Om
det finns endast en stopplykta skall dess referenscentrum ligga inom
motorcykelns symmetrilängdplan.
Om det finns
två stopplyktor skall de vara symmetriska till motorcykelns symmetrilängdplan.
För motorcykel
med två bakhjul skall avståndet mellan de två lyktorna inte vara mindre än 600
mm. Detta avstånd får minskas till 400 mm om motorcykelns totala bredd är mindre
än 1 300 mm.
På motorcykel
med sidvagn får avståndet mellan den yttersta kanten på de yttersta
stopplyktornas lysande ytor och motorcykelns totala bredd inte överstiga 400
mm. Om en tredje stopplykta är monterad skall den vara symmetrisk till den
stopplykta som inte är monterad på sidvagnen i förhållande till motorcykelns
symmetrilängdplan.
85 § Stopplyktas
placering i höjdled skall vara lägst 250 mm och högst 1 500 mm. Stopplykta på
motorcykel av 1983 eller tidigare års modell behöver inte uppfylla dessa krav.
Sådan lykta får dock inte placeras på en högre höjd än 1 750 mm.
86 § Stopplyktas
geometriska synbarhet skall vara 15° uppåt och 15° nedåt samt 45° åt höger och 45° åt
vänster.
Vinkeln nedåt
får reduceras till 5°
om lyktan är placerad lägre än 750 mm över marken.
När en
stopplykta är monterad på sidvagn skall den geometriska synbarheten vara 45° utåt
och 10°
inåt.
87 § Stopplykta
1. får
grupperas med strålkastare eller lykta baktill,
2. får
inte kombineras med strålkastare eller lykta,
3. får
bilda flerfunktion med bakre positionslykta.
Övergripande krav
88 § Motorcykel
skall ha skyltlykta som avger vitt ljus för sådan belysning av den bakre
registreringsskylt att den lätt kan avläsas i mörker.
89 § Skyltlykta
på motorcykel av 1986 eller senare års modell skall vara typgodkänd
1. enligt
kapitel 2 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §), eller
2. enligt
ECE-reglemente 4 eller 50 (se 3 kap. 1 §).
Skyltlykta på
motorcykel av 1995 eller tidigare års modell får även vara av typ som uppfyller
kraven i FMVSS 108, Table III i den version FMVSS 108 hade den 1 oktober 1989.
Skyltlykta på
motorcykel av 1985 eller tidigare års modell behöver inte vara typgodkänd.
Sådan skyltlykta skall vara så anordnad, att samtliga tecken som utgör
registreringsnumret under mörker och vid klar sikt kan avläsas på ett avstånd
av minst 20 m.
Installationskrav
90 § Skyltlykta
1. får
grupperas med strålkastare eller lykta baktill,
2. får
kombineras med bakre positionslykta,
3. får
inte bilda flerfunktion med annan lykta.
91 § Skyltlykta
skall vara så ansluten till fordonets elektriska system att den är tänd när
fordonets bakre positionslykta är tänd.
Övergripande krav
92 § Tre-
och fyrhjulig motorcykel får ha en eller två dimbaklyktor som kan avge rött
ljus bakåt.
Annan
motorcykel får ha en dimbaklykta som kan avge rött ljus bakåt.
93 § Dimbaklykta
skall vara typgodkänd
1. enligt
kapitel 2 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §), eller
2. enligt
ECE-reglemente 38 (se 3 kap. 1 §).
Installationskrav
94 § Dimbaklyktas
placering i sidled skall vara så att avståndet mellan dimbaklyktas och
stopplyktas lysande yta skall vara minst 100 mm.
95 § Dimbaklyktas
placering i höjdled skall vara lägst 250 mm och högst 1 000 mm.
96 § Dimbaklyktas
geometriska synbarhet skall vara 5° uppåt och 5° nedåt samt 25° åt höger och 25° åt
vänster.
97 § Dimbaklykta
1. får
grupperas med lykta baktill,
2. får
inte kombineras med annan lykta,
3. får
bilda flerfunktion med bakre positionslykta.
98 § Dimbaklykta
skall regleras med separat strömställare.
Om dimbaklykta
är tänd får användning av ljusomkopplare för hel- och halvljus inte medföra att
dimbaklyktan släcks eller blinkar.
Kravet i andra
stycket gäller inte anslutning av dimbaklykta på motorcykel av 1983 eller
tidigare års modell.
99 § Det
skall finnas en från förarplatsen väl synlig kontrollampa som visar fast
orangegult ljus när dimbaklyktan är tillkopplad.
Övergripande krav
100 § Motorcykel får ha
backningsstrålkastare som kan avge vitt ljus bakåt.
Installationskrav
101 § Backningsstrålkastare skall vara så inställd
att dess ljus inte bländar andra fordonsförare.
Övergripande krav
102 § Motorcykel får framtill ha
reflexanordning som vid belysning återkastar vitt ljus framåt.
Övergripande krav
103 § Motorcykel och släpvagn som dras av
motorcykel skall baktill ha en eller två bakre reflexanordningar som vi belysning
återkastar rött ljus bakåt. Reflexanordningarna får inte vara triangelformade.
Bakre
reflexanordning skall även finnas på tillkopplad sidvagn.
104 § Bakre reflexanordning skall vara
typgodkänd
1. enligt
kapitel 2 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §), eller
2. enligt
ECE-reglemente 3 (se 3 kap. 1 §).
Bakre
reflexanordning på motorcykel av 1983 eller tidigare års modell får även vara
av typ som godkänts av statens provningsanstalt (SP) före den 1 januari 1967.
Installationskrav
105 § Bakre reflexanordnings placering i
sidled skall vara högst 200 mm på sidvagn.
106 § Bakre reflexanordnings placering i
höjdled skall vara lägst 250 mm och högst 900 mm.
Kravet för
lägsta höjd gäller inte reflexanordning på motorcykel av 1983 eller tidigare
års modell.
107 § Bakre reflexanordnings geometriska
synbarhet skall vara 15° uppåt och 15° nedåt samt 30° åt höger och 30° åt
vänster.
Vinkeln nedåt
får reduceras till 5°
om reflexanordningen är placerad lägre än 750 mm över marken.
Kraven i
första och andra stycket gäller inte reflexanordning på motorcykel av 1983
eller tidigare års modell.
108 § Bakre reflexanordning får kombineras
med lykta baktill.
Övergripande krav
109 § Motorcykel får ha arbetsbelysning som
kan avge vitt ljus.
Installationskrav
110 § Arbetsbelysning
1. får
inte grupperas med annan strålkastare eller lykta,
2. får
inte kombineras med annan strålkastare eller lykta,
3. får
inte bilda flerfunktion med annan strålkastare eller lykta.
111 § Det skall på motorcykel av 1984 eller
senare års modell finnas en från förarplatsen väl synlig kontrollampa som visar
orangegult ljus när arbetsbelysningen är tillkopplad.
1 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall ha ljudsignalanordning
som endast kan avge jämn ton och som är typgodkänd
1. enligt
bilaga 1 i direktiv 93/30/EEG (se 2 kap. 9 §), eller
2. enligt
ECE-reglemente 28 (se 3 kap. 1 §).
2 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och är av 1972 eller senare års modell
skall ha ljudsignalanordning som endast kan avge jämn ton och som
1. är
typgodkänd enligt bilaga 1 i direktiv 93/30/EEG,
2. är
typgodkänd enligt ECE-reglemente 28, eller
3. uppfyller
kraven i 3 och 4 §§.
Motorcykel av
1971 eller tidigare års modell skall ha ljudsignalanordning som avger en jämn
och dov ton.
Krav enligt 2 § första stycket 3 och 6 § 3
3 § Annat
fordon än utryckningsfordon får inte vara utrustat med ljudsignalanordningar
vars grundfrekvenser (grundtoner) eller harmoniska komponenter (övertoner) kan
varieras på ett sätt som är klart hörbart.
4 § Ljudsignalanordningens
ljudstyrka skall vid mätning 7 m
framför fordonet
1. vara
minst 89 dB(A) om fordonet har batteri,
eller
2. vara
minst 76 dB(A) om fordonet inte har
batteri.
Mätningen
skall ske med motorn på laddningsvarv och med belysningen tillslagen.
5 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall i fråga om montering av
ljudsignalanordning uppfylla
1. kraven
i bilaga 2 till direktiv 93/30/EG (se 2 kap. 9 §), eller
2. kraven
i ECE-reglemente 28 (se 3 kap. 1 §).
6 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och är av 1972 eller senare års modell
skall i fråga om montering av ljudsignalanordning uppfylla
1. kraven
i bilaga 2 till direktiv 93/30EG,
2. kraven
i ECE-reglemente 28, eller
3. kraven
i 3 och 4 §§.
1 § Motorcykel
som är utryckningsfordon skall ha larmanordning bestående av ljudanordning och
lykta. Larmanordning får inte finnas på annat fordon.
Övergripande krav
2 § Motorcykel
av 1979 eller senare års modell, som är utryckningsfordon, skall ha
larmanordning bestående av ljudanordning som är typgodkänd av Vägverket eller
Trafiksäkerhetsverket.
Motorcykel av
1978 eller tidigare års modell får ha typgodkänd ljudanordning utan
typgodkännandebeteckning.
Monteringskrav
3 § Ljudanordning
skall vara monterad på sådant sätt och på sådan plats på fordonet att ljudet
riktas framåt och inte dämpas avsevärt av fordonet.
4 § Ljudanordning
skall vara så ansluten att ljud inte kan avges utan att lykta eller lyktor som
avses i 5 § samtidigt är i funktion. Detta krav gäller inte motorcykel av 1978
eller tidigare års modell.
Övergripande krav
5 § Motorcykel
som är utryckningsfordon, skall ha larmanordning bestående av lykta som avger
blått ljus och som är typgodkänd
1. enligt
ECE-reglemente 65 (se 3 kap. 1 §), eller
2. av
Vägverket eller Trafiksäkerhetsverket.
6 § Larmanordning
enligt 5 § får kompletteras med anordning som kan åstadkomma ett blinkande
helljus med ordinarie helljusstrålkastare för att ytterligare uppmärksamma
utryckningsfordonet i dagsljus. Strålkastaren skall blinka med en blinkfrekvens
av 45 – 120 blinkningar /minut.
Anordningen
skall vara så ansluten att det blinkande ljuset endast kan användas när
larmanordningens föreskrivna ljus- och ljudanordningar är inkopplade.
Monteringskrav
7 § På
motorcykel skall finnas två lyktor godkända för montering på motorcykel. Lyktorna
skall vara framåtriktade och monterade på vardera sidan av fordonet och på
samma avstånd från fordonets centrumlinje. Lyktorna skall ha samma blinkfrekvens
och vara så anslutna att de blinkar växelvis eller samtidigt.
8 § På
motorcykel får utöver vad som krävs enligt 7 § finnas separat lykta godkänd för
montering på bil.
1 § Motorcykel,
utom tvåhjulig motorcykel utan sidvagn, skall ha varningstriangel som skall
medföras vid färd.
2 § Varningstriangel
skall vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 27 (se 3 kap. 1 §).
Fordon av 1974
eller tidigare års modell får ha varningstriangel som är typgodkänd av
Trafiksäkerhetsverket eller av Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen och som har
märkning som anger detta.
1 § Tre-
och fyrhjulig motorcykel med karosseri skall ha fästpunkter för bilbälten som
uppfyller
1. kraven
i bilagorna 1 - 4 till kapitel 11 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §), eller
2. kraven
i ECE-reglemente 16 (se 3 kap. 1 §).
2 § Tre-
och fyrhjulig motorcykel med karosseri skall ha bilbälten som är typgodkända
1. enligt
bilaga 6 till kapitel 11 i direktiv 97/24/EG, eller
2. enligt
ECE-reglemente 16.
Övergripande krav
1 § Karosseriförsedd
tre- eller fyrhjulig motorcykel som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare
skall ha vindruta som är typgodkänd enligt bilaga 1 till kapitel 12 i direktiv
97/24/EG (se 2 kap. 18 §). Kravet på typgodkännande gäller även andra rutor.
2 § Karosseriförsedd
tre- eller fyrhjulig motorcykel som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och är
av 1971 eller senare års modell skall ha vindruta som
1. är
typgodkänd enligt bilaga 1 till kapitel 12 i direktiv 97/24/EG, eller
2. uppfyller
kraven i 3 – 6 §§.
Om motorcykel
som sägs i första stycket har även annan ruta, gäller kravet i första stycket 1
– 2 även sådan ruta.
Kravet i 6 §
gäller även motorcykel av 1970 och tidigare års modell.
Krav på rutors material enligt 2 § första stycket 2
3 § Vindruta
skall vara av laminerat glas. Annan ruta skall vara av laminerat eller härdat
glas. Ruta i takruta och sufflett får vara av plast.
4 § Ruta
av laminerat glas eller ruta av härdat glas skall
1. vara
typgodkänd enligt bilaga 1 till kapitel 12 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18
§),
2. vara
typgodkänd enligt ECE-reglemente 43 (se 3 kap. 1 §), eller
3. uppfylla
kraven i USA standard USAS Z 26.1–1998 including Z 26.1a – 1969.
Kravet i
första stycket gäller inte ruta av härdat glas till motorcykel av 1987 eller
tidigare års modell.
5 § Ruta
av plast till motorcykel av 1992 eller senare års modell skall vara av material
som inte ger skarpa spetsar vid krossning.
6 § Ruta,
inklusive eventuellt färgskikt eller film, skall i förarens siktfält ha en
ljusgenomsläpplighet i båda riktningarna av minst 75 % för vindruta och minst
70 % för annan ruta.
Övergripande krav
7 § Tvåhjulig
motorcykel som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall ha minst två
backspeglar.
Tre- och
fyrhjulig motorcykel med förarhytt eller slutet karosseri av 1969 eller senare
års modell skall ha backspeglar som är så placerade att föraren kan iaktta den
bakomvarande trafiken.
Motorcykel av
1968 eller tidigare års modell får vara utrustad med endast en backspegel,
placerad så att föraren kan iaktta den bakomvarande trafiken.
8 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall med avseende på montering
av backspeglar
1. uppfylla
kraven i bilaga 3 till kapitel 4 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §), eller
2. uppfylla
kraven i ECE-reglemente 81 (se 3 kap. 1 §).
9 § Motorcykel
som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och är av 1985 eller senare års modell
skall med avseende på montering av backspeglar
1. vara
typgodkänd enligt direktiv 80/780/EEG (se 2 kap. 6 §),
2. vara
typgodkänd enligt ECE-reglemente 81, eller
3. uppfylla
kraven i 10 och 11 §§.
Motorcykel av
1984 eller tidigare års modell skall med avseende på montering av backspeglar
uppfylla de tekniska kraven i 17 § (Trafiksäkerhetsverkets äldre bestämmelser
om backspeglar).
Motorcykel av
1968 eller tidigare års modell behöver endast uppfylla avsnitt 5 i 17 §.
Siktkrav enligt 9 § första stycket 3
10 § Motorcykel
skall ha backspeglar placerade och i sådant antal att vägen kan överblickas på
en bredd av
1. minst
3,5 m på vardera sidan om fordonets mittlinje på ett avstånd av 20 m och bakåt,
och
2. minst
4 m, räknat utåt från ett vertikalplan som är parallellt med fordonets
mittlinje och som tangerar fordonets vänstra sida, på ett avstånd av 20 m och
bakåt, mätt från backspegeln.
Om det på
grund av fordonets konstruktion endast delvis eller inte alls går att uppfylla
kraven i 1. skall fordonet ha ytterligare backspeglar så att motsvarande
siktkrav som anges i första stycket 2. uppnås även i förhållande till fordonets
högra sida.
11 § Utvändig
backspegel, med undantag för backspegel som tillfälligt används då sådant
släpfordon är tillkopplat som medför att kraven på erforderligt siktfält inte
uppfylls av ordinarie backspeglar, skall vara monterad innanför fordonets yttre
begränsningsplan eller kunna fällas huvudsakligen innanför detta plan.
Kravet på fällbarhet
anses uppfyllt av spegel som är godkänd enligt ECE-reglemente 46 eller om
spegeln fälls undan då den framifrån eller bakifrån utsätts för en kraft
parallell med fordonets längdaxel av 250 N.
Backspegels utförande
12 § Backspegel
skall
1. vara
typgodkänd enligt direktiv 80/780/EEG eller enligt bilaga 1 och 2 till kapitel
4 i direktiv 97/24/EG,
2. vara
typgodkänd enligt ECE-reglemente 46 eller 81 (se 3 kap. 1 §), eller
3. uppfylla
kraven i 13 – 16 §§.
Krav enligt 12 § 3
13 § Backspegel
skall vara inställningsbar. Inre backspegel skall kunna ställas in från
förarplatsen utan hjälp av verktyg. Inställningen får inte kunna ändras på
grund av fordonets normala skakningar.
14 § Backspegels
reflekterande yta skall vara plan eller svagt konvex och kunna återge den
reflekterande bilden tydligt och utan nämnvärd förvrängning. Ytans
krökningsradie skall vara minst 800 mm.
15 § Backspegels
färgåtergivning skall vara sådan att i trafiken förekommande ljussignaler och
tecken kan identifieras i spegeln.
16 § Backspegel,
inklusive fästanordning, skall ha avrundade kanter med en krökningsradie av
minst 2,5 mm.
Äldre föreskrifter
17 § Trafiksäkerhetsverkets
äldre bestämmelser om back-speglar (F2-1968).
1. Tillämpningsområde
1.1 Dessa
bestämmelser skall tillämpas på trehjuliga motorcyklar med förarhytt eller
slutet karosseri, dock ej på chassi utan förarhytt.
2. Antal
2.1 Tre
backspeglar skall finnas, en invändig och två utvändiga. Invändig backspegel
erfordras dock ej om fordonets karosseri är sådant, att den inte kan användas.
3. Placering
3.1 Backspeglarna
skall vara så placerade, att de ej onödigtvis försämrar sikten för föraren
framåt eller åt någondera sidan.
3.2 De
utvändiga backspeglarna skall vara placerade en på vardera sidan. Föraren bör
kunna se speglarna genom den del av vindrutan, som rengörs av vindrutetorkare,
eller genom sidoruta.
4. Geometriskt synfält
4.1 Invändig
backspegel skall ge ett sådant synfält, att vägen kan överblickas på en bredd
av minst 3,5 m på vardera sidan om en linje genom fordonets längdaxel på ett
avstånd av 20 m bakom backspegeln och vidare bakåt.
4.2 Utvändig
backspegel skall ge ett sådant synfält, att föraren kan med sätet inställt i
det bakersta läget överblicka vägen på en bredd av minst 4 m, räknat utåt från
ett vertikalplan, som är parallellt med fordonets symmetriplan och som tangerar
fordonet på den sida, där spegeln sitter, på ett avstånd av 20 m bakom spegeln
och vidare bakåt.
4.3 Ovan
nämnda krav skall uppfyllas vid såväl belastat som obelastat fordon.
5. Beskaffenhet
5.1 Backspegel
skall vara stadigt fastsatt på fordonet.
5.2 Backspegel
skall vara ställbar; inre backspegel skall kunna inställas utan hjälp av
verktyg. Inställningen får ej ändras på grund av fordonets normala skakningar.
5.3 Backspegels
reflekterande yta skall vara plan eller svagt konvex. Glasets krökningsradie
får ej vara mindre än 800 mm.
5.4 Backspegel
eller dess fäste får ej ha så skarpa spetsar eller kanter eller i övrigt vara
så beskaffad, att den kan avsevärt öka risken för personskada vid
sammanstötning eller ofrivillig beröring.
5.5 Utvändig
backspegel, som skjuter utanför fordonets yttre begränsningslinje, skall vara
så beskaffad, att den förs innanför nämnda linje, om den framifrån eller
bakifrån utsätts för en kraft parallell med fordonets längdaxel av 25 kp.
5.6 På
trehjulig motorcykel med förarhytt eller slutet karosseri skall såväl utvändig
som invändig backspegels reflekterande yta uppgå till minst 50 cm².
5.7 Backspegel
skall återge den reflekterade bilden tydligt och utan nämnvärd förvrängning,
åtminstone när föremålet betraktas med liten reflektionsvinkel.
5.8 Backspegels färgåtergivning skall vara
sådan, att i trafiken förekommande ljussignaler kan identifieras i spegeln.
Övergripande krav
18 § Karosseriförsedd
tre- eller fyrhjulig motorcykel som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare
skall i fråga om vindrutetorkare och vindrutespolare uppfylla kraven i bilaga 2
till kapitel 12 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §).
19 § Karosseriförsedd
tre- eller fyrhjulig motorcykel som tagits i bruk före den 17 juni 1999 och är
av 1970 eller senare års modell skall i fråga om vindrutetorkare och
vindrutespolare uppfylla
1. kraven
i bilaga 2 till kapitel 12 i direktiv 97/24/EG, eller
2. kraven
i 20 – 26 §§.
Krav enligt 19 § 2 på
vindrutetorkare
20 § Vindrutetorkare
skall ha minst två svephastigheter, av vilka en skall uppgå till minst 45 dubbelslag
per minut på våt ruta.
21 § Vindrutetorkare
skall vara motordriven. Den skall uppfylla kraven i 20 § oberoende av fordonsmotorns
belastning och varvtal upp till den högsta hastighet som fordonet kan framföras
med, dock högst 130 km/h.
22 § Vindrutetorkararm
skall återgå till viloläge eller särskilt parkeringsläge efter det att
vindrutetorkaren stängts av.
Krav enligt 19 § 2 på
vindrutespolare
23 § Vindrutespolare
skall kunna spola vätska i det område som torkas av vindrutetorkarbladen.
24 § Vindrutespolare
skall kunna fungera tillfredsställande inom temperaturområdet - 18 till + 65 °C.
Den får inte skadas om vätskan fryser till is eller om den utsätts för
temperaturer upp till 80 °C.
25 § Vindrutespolarens
funktion får inte försämras, om 50 % metyl- eller isopropylalkohol eller motsvarande
används som spolvätska.
26 § Vätskebehållaren
skall rymma minst 1,0 liter vätska. Den skall vara placerad så att
påfyllningsöppningen är lätt åtkomlig.
27 § Karosseriförsedd
tre- eller fyrhjulig motorcykel som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare
skall, i fråga om avimnings- och avfrostningsanordningar, uppfylla kraven i bilaga
2 till kapitel 12 i direktiv 97/24/EG (se 2 kap. 18 §).
Övergripande krav
1 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall ha hastighetsmätare som
1. uppfyller
kraven i direktiv 2000/7/EG (se 2 kap.
19 §), eller
2. är
typgodkänd enligt ECE-reglemente 39 (se 3 kap.
1 §).
2 § Motorcykel
av 1975 eller senare års modell och som tagits i bruk senast den 16 juni 1999
skall ha hastighetsmätare som
1. uppfyller
kraven i direktiv 2000/7/EG,
2. är
typgodkänd enligt ECE-reglemente 39, eller
3. uppfyller
kraven i 3 – 6 §§.
Krav enligt 2 § 3
3 § Hastighetsmätarens
tavla skall vara placerad i förarens direkta siktfält och vara tydligt avläsbar
under både dagtid och nattetid. Det markerade hastighetsområdet skall vara tillräckligt
stort för att visa den högsta hastighet som fordonstillverkaren anger för
fordonstypen.
4 § Hastighetsmätare
skall visa hastigheten i kilometer per timme (km/h). Hastigheter under 20 km/h
behöver inte visas.
Hastighetsmätare
bör visa hastigheten analogt.
5 § Hastighetsmätare
installerad i motorcykel får inte visa hastighet som är mindre än den verkliga.
Motorcykel av 1980 eller tidigare års modell får dock ha en felvisning på
maximalt 10 % av verklig hastighet.
6 § Visad
hastighet (v1) och verklig hastighet (v2) skall vid
hastigheter mellan 40 km/h och 140 km/h uppfylla följande villkor:
v2
v1 – v2 ≤ — +
10 km/h
20
1 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall i fråga om märkning av
manöverorgan, kontrollampor och visare (indikatorer) som uppfyller
1. kraven
i bilaga 1 till direktiv 93/29/EEG (se 2 kap. 8 §), eller
2. kraven
i ECE-reglemente 60 (se 3 kap. 1 §).
1 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall i fråga om mått och
vikter uppfylla kraven i direktiv 93/93/EEG (se 2 kap. 15 §).
1 § Motorcykel
som tagits i bruk den 17 juni 1999 eller senare skall ha plats för montering av
den bakre registreringsskylten och uppfylla kraven i direktiv 93/94/EEG (se 2
kap. 16 §).
1 § Motorcykel som skall registreras
tillfälligt enligt 23 § första stycket 4 lagen (2001:558) om vägtrafikregister,
får godkännas vid kontrollbesiktning och brukas i trafik trots att kraven i 4 –
24 kap. inte är uppfyllda. Fordonet skall dock uppfylla kraven i 2 § och vad
som sägs i 2 kap. 1 – 5 §§ fordonsförordningen (2002:925).
2 § Kraven i fråga om beskaffenhet och
utrustning är följande.
1. Avgasrör
och ljuddämpare om förbränningsmotor används.
2. Avfrostnings-
och avimningsanordning på motorcykel
med karosseri.
3. Backspeglar.
4. Bilbälten
skall finnas i framsäte i tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
5. Färdbroms
som skall kunna minska farten på fordonet och få det att stanna säkert och
snabbt.
6. Parkeringsbroms
på tre- eller fyrhjulig motorcykel som på sluttande mark skall kunna hålla kvar
fordonet även om föraren lämnar det.
7. Bränsletank
om förbränningsmotor används.
8. Däck
som klarar fordonets axelbelastning vid totalvikt och som klarar fordonets
maximala hastighet.
9. Hastighetsmätare.
10. Kopplingsanordning
om motorcykel är avsedd att dra släpvagn.
11. Bakifrån
synliga körriktningsvisare som kan visa orangegult eller rött ljus.
12. Framifrån
synliga körriktningsvisare som kan visa orangegult eller vitt ljus.
13. Ljudsignalanordning.
14. En eller två
baklyktor som kan visa rött ljus bakåt.
15. Skyltlykta
som belyser registreringsskylt med vitt ljus.
16. En eller två
halvljusstrålkastare som kan avge vitt eller gult ljus.
17. En eller två
helljusstrålkastare som kan avge vitt eller gult ljus.
18. Lyktor för
parkeringsljus som kan visa vitt eller orangegult ljus.
19. Passagerarhandtag
på tvåhjulig motorcykel inrättad för transport av passagerare.
20. En eller två
reflexanordningar baktill vilka vid belysning återkastar rött ljus.
21. Bakre
sidomarkeringslyktor (ej krav) får visa rött ljus.
22. Styrinrättning.
23. Stöd på
tvåhjulig motorcykel.
24. Stöldskydd.
25. Varningstriangel
(ej tvåhjulig motorcykel utan sidvagn).
26. Vindruta på
tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
27. Vindrutespolare
på tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
28. Vindrutetorkare
på tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
3 § Motorcykel som skall registreras
tillfälligt enligt 23 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (2001:558) om
vägtrafikregister, får godkännas vid registreringsbesiktning och nationellt typgodkännande
samt brukas i trafik trots att kraven i 4 – 24 kap. inte är uppfyllda. Fordonet
skall dock uppfylla kraven i 4 § och
vad som sägs i 2 kap. 1 – 5 §§ fordonsförordningen (2002:925).
4 § Kraven i fråga om beskaffenhet och
utrustning är följande.
1. Avgasrör
och ljuddämpare om förbränningsmotor används.
2. Avfrostnings-
och avimningsanordning på motorcykel
med karosseri.
3. Backspeglar.
4. Bilbälten
skall finnas i framsäte i tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
5. Färdbroms
som skall kunna minska farten på fordonet och få det att stanna säkert och snabbt.
6. Parkeringsbroms
på tre- eller fyrhjulig motorcykel som på sluttande mark skall kunna hålla kvar
fordonet även om föraren lämnar det.
7. Bränsletank
om förbränningsmotor används.
8. Däck
som klarar fordonets axelbelastning vid totalvikt och som klarar fordonets
maximala hastighet.
9. Hastighetsmätare.
10. Tillverkarskylt.
11. Kopplingsanordning
om motorcykel är avsedd att dra släpvagn.
12. Bakifrån
synliga körriktningsvisare som kan visa orangegult eller rött ljus.
13. Framifrån
synliga körriktningsvisare som kan visa orangegult eller vitt ljus.
14. Ljudsignalanordning.
15. En eller två
baklyktor som kan visa rött ljus bakåt.
16. Skyltlykta
som belyser registreringsskylt med vitt ljus.
17. En eller två
halvljusstrålkastare som kan avge vitt eller gult ljus.
18. En eller två
helljusstrålkastare som kan avge vitt eller gult ljus.
19. Lyktor för
parkeringsljus som kan visa vitt eller orangegult ljus.
20. Passagerarhandtag
på tvåhjulig motorcykel inrättad för transport av passagerare.
21. En eller två
reflexanordningar baktill vilka vid belysning återkastar rött ljus.
22. Bakre
sidomarkeringslyktor (ej krav) får visa rött ljus.
23. Styrinrättning.
24. Stöd på
tvåhjulig motorcykel.
25. Stöldskydd.
26. Varningstriangel
(ej tvåhjulig motorcykel utan sidvagn).
27. Vindruta på
tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
28. Vindrutespolare
på tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
29. Vindrutetorkare
på tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
5 § För fordon som avses i 23 § första
stycket 2 lagen (2001:558) om vägtrafikregister gäller kraven enligt 3 och 4 §§ för brukande i trafik längst under
tre månader från den tillfälliga registreringen. Därefter gäller vad som
föreskrivs i kapitlen 4 – 24.
6 § Motorcykel som införts tullfritt enligt 4 §
lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. (diplomattullfrihet), får godkännas vid
registreringsbesiktning och brukas i trafik trots att kraven i 4 – 24 kap. inte
är uppfyllda. Fordonet skall dock uppfylla kraven i 7 § och vad som sägs i 2
kap. 1 – 5 §§ fordonsförordningen (2002:925).
7 § Kraven i fråga om beskaffenhet och
utrustning är följande.
1. Avgasrör
och ljuddämpare om förbränningsmotor används.
2. Avfrostnings-
och avimningsanordning på motorcykel
med karosseri.
3. Backspeglar.
4. Bilbälten
skall finnas i framsäte i tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
5. Färdbroms
som skall kunna minska farten på fordonet och få det att stanna säkert och
snabbt.
6. Parkeringsbroms
på tre- eller fyrhjulig motorcykel som på sluttande mark skall kunna hålla kvar
fordonet även om föraren lämnar det.
7. Bränsletank
om förbränningsmotor används.
8. Däck
som klarar fordonets axelbelastning vid totalvikt och som klarar fordonets
maximala hastighet.
9. Hastighetsmätare.
10. Kopplingsanordning
om motorcykel är avsedd att dra släpvagn.
11. Bakifrån
synliga körriktningsvisare som kan visa orangegult eller rött ljus.
12. Framifrån
synliga körriktningsvisare som kan visa orangegult eller vitt ljus.
13. Ljudsignalanordning.
14. En eller två
baklyktor som kan visa rött ljus bakåt.
15. Skyltlykta
som belyser registreringsskylt med vitt ljus.
16. En eller två
halvljusstrålkastare som kan avge vitt eller gult ljus.
17. En eller två
helljusstrålkastare som kan avge vitt eller gult ljus.
18. Lyktor för
parkeringsljus som kan visa vitt eller orangegult ljus.
19. Passagerarhandtag
på tvåhjulig motorcykel inrättad för transport av passagerare.
20. En eller två
reflexanordningar baktill vilka vid belysning återkastar rött ljus.
21. Bakre
sidomarkeringslyktor (ej krav) får visa rött ljus.
22. Styrinrättning.
23. Stöd på
tvåhjulig motorcykel.
24. Stöldskydd.
25. Varningstriangel
(ej tvåhjulig motorcykel utan sidvagn).
26. Vindruta på tre-
eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
27. Vindrutespolare
på tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
28. Vindrutetorkare
på tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
8 § Kraven i 7 § gäller endast under den tid
fordonet är registrerat på ägare som avses i 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet
m.m. I andra fall gäller vad som föreskrivs i kapitlen 4 – 24.
1 § Detta kapitel tillämpas på motorcykel som
enligt 14 eller 16 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister är undantaget från
registreringsplikt.
2 § Motorcykel enligt 1 § får brukas i trafik
trots att kraven i 4 – 24 kap. inte är uppfyllda. Fordonet skall dock, utöver
vad som sägs i 1 kap. 2 § fordonsförordningen (2002:925), uppfylla kraven i 4 §
i detta kapitel.
3 § Utan
hinder av dessa föreskrifter får utomlands bosatt person som tillfälligtvis
vistas här i landet bruka av honom införd lätt motorcykel, om den
uppfyller de villkor som gäller för sådant fordon i hans hemland, under
förutsättning att motorn har en slagvolym som inte överstiger 50 kubikcentimeter
och att den som infört fordonet får föra detta i hemlandet utan körkort eller
därmed jämförlig handling.
4 § Kraven
i fråga om beskaffenhet och utrustning är följande.
1. Avgasrör
och ljuddämpare om förbränningsmotor används.
2. Avfrostnings-
och avimningsanordning på motorcykel
med karosseri.
3. Backspeglar.
4. Färdbroms
som skall kunna minska farten på fordonet och få det att stanna säkert och
snabbt.
5. Parkeringsbroms
på tre- eller fyrhjulig motorcykel som på sluttande mark skall kunna hålla kvar
fordonet även om föraren lämnar det.
6. Bränsletank
om förbränningsmotor används.
7. Däck
som klarar fordonets axelbelastning vid totalvikt och som klarar fordonets maximala
hastighet.
8. Kopplingsanordning
om motorcykel är avsedd att dra släpvagn.
9. Ljudsignalanordning.
10. En eller två
baklyktor som kan visa rött ljus bakåt.
11. Skyltlykta
som belyser registreringsskylt med vitt ljus.
12. En eller två
halvljusstrålkastare som kan avge vitt eller gult ljus.
13. En eller två
helljusstrålkastare som kan avge vitt eller gult ljus.
14. Lyktor för
parkeringsljus som kan visa vitt eller orangegult ljus.
15. Passagerarhandtag
på tvåhjulig motorcykel inrättad för transport av passagerare.
16. En eller två
reflexanordningar baktill vilka vid belysning återkastar rött ljus.
17. Styrinrättning.
18. Stöd på
tvåhjulig motorcykel.
19. Varningstriangel
(ej tvåhjulig motorcykel utan sidvagn).
20. Vindruta på
tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
21. Vindrutespolare
på tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
22. Vindrutetorkare
på tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri.
Definitioner
1 § Följande
begrepp används med angiven betydelse.
|
Ombyggt fordon
|
Serietillverkat fordon som tidigare har tagits i bruk och med utgångspunkt
från den ursprungliga stommen och karosseriet ändrats av enskild person för
eget bruk i sådan omfattning att tidigare egenskaper eller prestanda i större
grad förändrats.
Ursprungsfordonets
grundkonstruktion skall utan svårighet kunna igenkännas trots de utförda ändringarna.
Följande större ombyggnader omfattas var för sig av definitionen.
1. fram-
och bakaxel med hjulupphängning utbytts eller
2. större
del av stomme eller karosseri utbytts eller ändrats.
Följande ombyggnader omfattas av definitionen först i kombination
med ytterligare definierad ombyggnad.
1. styrinrättning
med rattaxel utbytts,
2. motor
med kraftöverföring utbytts,
3. framgaffel
eller bakgaffel utbytts eller
4. bromssystem
utbytts.
Fordon med chassi byggt på
ram eller bärande bottenplatta och vars ursprungliga karosseri bytts ut
mot annat karosseri anses också som ombyggt fordon under förutsättning att
chassit med avseende på bl a axelavstånd, hjulupphängning och motoreffekt i
allt väsentligt är oförändrat.
Ombyggnader i mindre omfattning än vad som definieras här
regleras i kapitlen 4 – 24.
|
|
|
|
|
Amatörbyggt fordon
|
Fordon som tillverkats av
enskild person för eget bruk eller fordon som ändrats av enskild person för
eget bruk i större omfattning än vad som avses med ombyggt fordon enligt
definition ovan.
Med amatörbyggt fordon avses inte fordon som från
tillverkaren levereras helt eller delvis i byggsats och som därefter monteras
ihop av enskild person för eget bruk.
|
|
|
|
|
Organisation för amatörbyggen
|
Organisation som av Vägverket utsetts att utöva tillsyn och utfärda
intyg rörande amatörbyggda och ombyggda fordon enligt föreskrifterna i detta
kapitel.
|
Övergripande krav
2 § Ombyggt
eller amatörbyggt fordon skall i stället för kraven i 4 – 24 kap. uppfylla vad
som sägs i 6 – 32 §§ med de krav som särskilt hänvisas till beträffande 4 – 24
kap.
3 § Ombyggt
eller amatörbyggt fordon skall vara trafiksäkert och vad avser material,
konstruktion och utförande vara byggt på ett sätt som ger godtagbar
trafiksäkerhet. Köregenskaperna skall vara sådana att trafiksäkerheten
tillgodoses upp till fordonets konstruktivt högsta hastighet.
4 § Ombyggt
eller amatörbyggt fordon skall ha genomgått kontroll av organisation för
amatörbyggen.
5 § Ombyggt
fordon skall efter förändringen inte ha fått väsentligt försämrade
säkerhetsegenskaper i förhållande till ursprungsutförandet.
Identifieringsmärkning
6 § Identifieringsmärkning
skall uppfylla kraven i 4 kap. 5 – 11 §§.
Bränslesystem
7 § Bränslesystem
skall uppfylla kraven i 6 kap. 5 – 8 §§.
8 § Fordonet
får inte förses med bränslesystem för motorgas eller naturgas.
El- och elektroniksystem
9 § Elsystem
skall uppfylla kraven i 7 kap. 1 – 5 §§.
10 § Fordon
som är försett med tändsystem skall vara åtgärdade mot radiostörningar.
Hjulsystem m. m.
11 § Kraven
för däck och däckmontering samt generella krav på dubbdäck i 8 kap. gäller i
sin helhet.
Utvändigt fordonsbuller
12 § Utvändigt
fordonsbuller för motorcykel av 1991 eller senare års modell skall mätas enligt
9 kap. 2 § med en högsta tillåten bullernivå på 84 dB(A).
13 § För
motorcykel av 1990 eller tidigare års modell gäller antingen en högsta tillåten
bullernivå på 84 dB(A) eller den bullernivå som anges i 9 kap. 7 §.
14 § Avgassystem
skall uppfylla kraven i 9 kap. 5 och 6 §§.
Styrsystem
15 § Styrsystem
skall uppfylla kraven i 10 kap. 1 §.
Bromssystem
16 § Bromssystem
skall uppfylla kraven i 11 kap. 3 – 24 §§ eller kraven i 17 – 20 §§ i detta
kapitel.
17 § Färdbroms
skall vara så konstruerad att retardationen uppgår till minst 5,0 m/s2
då motorcykel, lastad till totalvikt, bromsas med båda bromsarna från 110 km/h
till stillastående.
18 § Framhjulsbroms
och bakhjulsbroms skall vara så konstruerade att retardationen uppgår till
minst 3,9 m/s2 respektive 3,1 m/s2 då motorcykel, vid
tjänstevikt med förare, bromsas från 40 km/h till stillastående.
19 § Kraven
på retardation enligt 18 § skall uppnås vid en kraft av högst 195 N på
handreglerat och högst 345 N på fotreglerat manöverorgan.
20 § Om
de i färdbromssystem ingående komponenterna tillhör bromssystem vars
konstruktiva prestanda är kända och dessa bedöms vara tillräckliga, skall det
anses som om färdbroms uppfyller kraven på retardation enligt 17 och 18 §§.
Stöldskydd
21 § Stöldskydd
skall uppfylla kraven i 12 kap. 3 §.
Karosseri
22 § Förbudet
i 13 kap. 3 § om utskjutande delar gäller även ombyggda och amatörbyggda
fordon.
23 § Förarutrymme
och manöverorgan skall uppfylla kraven i 13 kap. 4 – 12 §§.
Kopplingsanordningar
24 § Om
kopplingsanordning monteras på motorcykel skall kraven i 14 kap. 1 och 2 §§
vara uppfyllda.
Belysnings- och ljussignalanordningar
25 § Belysningsinstallation
skall uppfylla de krav som motsvaras av 15 kap. 2 §.
Ljudsignalanordning
26 § Ljudsignalanordning
skall uppfylla kraven i 16 kap. 3 och 4 §§.
Varningstriangel
27 § Varningstriangel
skall finnas enligt kraven i 18 kap. 1 och 2 §§.
Sikt och sikthjälpmedel
28 § Rutor
till karosseriförsedd tre- eller fyrhjulig motorcykel skall vara av material
som inte ger skarpa spetsar vid krossning.
29 § Backspegel
skall uppfylla kraven i 20 kap. 13 – 16 §§ och siktkraven i 20 kap. 10 och 11
§§.
30 § Vindrutetorkare
skall uppfylla kraven i 20 kap. 20 –
22 §§. Vindrutespolare skall uppfylla kraven i 20 kap. 23, 25 och 26 §§.
Hastighetsmätare
31 § Hastighetsmätare
skall visa hastigheten i kilometer per timme (km/h) och får inte ha större
felvisning än 10 % av verklig hastighet. Hastighet under 20 km/h behöver inte
visas.
Bakre registreringsskylt
32 § Ombyggt
och amatörbyggt fordon skall ha plats för montering av bakre
registreringsskylt.
Definitioner
1 § Följande
begrepp används med angiven betydelse.
|
SVEMO
|
Svenska Motorcykelförbundet
|
|
MHF
|
Motorförarnas Helnykterhetsförbund
|
|
Enduro- och trialmotorcykel
|
Serietillverkat fordon som är registrerat här i landet och som ändrats
och utrustats för tävlingsändamål.
|
Övergripande krav
2 § Tvåhjulig
enduromotorcykel och trialmotorcykel som utrustats för tävlingsändamål skall i
stället för kraven i 4 – 24 kap. vid registreringsbesiktning uppfylla vad som
sägs i 4 – 20 §§ med de krav som särskilt hänvisas till beträffande 4 – 24 kap.
3 § Motorcykel
som omfattas av kraven i dessa föreskrifter får på väg endast framföras med
giltig tävlingslicens utfärdad av SVEMO eller MHF och brukas på väg endast i
samband med träning eller tävling som är organiserad av motorklubb registrerad
i SVEMO eller MHF.
Identifieringsmärkning
4 § Identifieringsmärkning
skall uppfylla kraven i 4 kap. 5 – 11 §§.
Bränslesystem
5 § Bränslesystem
skall uppfylla kraven i 6 kap. 5 – 8 §§.
El- och elektroniksystem
6 § Elsystem
skall uppfylla kraven i 7 kap. 1 – 5 §§.
7 § Fordon
som är försett med tändsystem skall vara åtgärdade mot radiostörningar.
Hjulsystem m. m.
8 § Däck
skall uppfylla kraven i 8 kap. 7 – 10 §§ samt 14 §.
Utvändigt fordonsbuller
9 § Utvändigt
fordonsbuller skall mätas enligt 9 kap. 8 – 16 §§ med en högsta tillåten
bullernivå på 103 dB(A).
10 § Avgassystem
skall uppfylla kraven i 9 kap. 5 och 6 §§.
Styrsystem
11 § Styrsystem
skall uppfylla kraven i 10 kap. 1 §.
Bromssystem
12 § Bromssystem
skall uppfylla kraven i 11 kap. 3 – 24 §§ eller kraven i 13 – 16 §§ i detta
kapitel.
13 § Färdbroms
skall vara så konstruerad att retardationen uppgår till minst 5,0 m/s2
då motorcykel, lastad till totalvikt, bromsas med båda bromsarna från 110 km/h
till stillastående.
14 § Framhjulsbroms
och bakhjulsbroms skall vara så konstruerade att retardationen uppgår till
minst 3,9 m/s2 respektive 3,1 m/s2 då motorcykel, vid
tjänstevikt med förare, bromsas från 40 km/h till stillastående.
15 § Kraven
på retardation enligt 14 § skall uppnås vid en kraft av högst 195 N på
handreglerat och högst 345 N på fotreglerat manöverorgan.
16 § Om
de i färdbromssystem ingående komponenterna tillhör bromssystem vars
konstruktiva prestanda är kända och dessa bedöms vara tillräckliga, skall det
anses som om färdbroms uppfyller kraven på retardation enligt 13 och 14 §§.
Karosseri
17 § Förarutrymme
och manöverorgan skall uppfylla kraven i 13 kap. 4 – 12 §§.
Belysnings- och ljussignalanordningar
18 § Belysningsinstallation
skall uppfylla de krav som motsvaras av 15 kap. 2 §.
Utrustningskravet
på körriktningsvisare behöver inte uppfyllas.
Stopplykta
behöver inte tändas när framhjulsbroms används.
Kontrollampa
för helljus behöver inte finnas.
Ljudsignalanordning
19 § Ljudsignalanordning
skall uppfylla kraven i 16 kap. 3 och 4 §§.
Bakre registreringsskylt
20 § Enduromotorcykel
och trialmotorcykel skall ha plats för montering av bakre registreringsskylt.
1 § Motorcykel
och släpvagn som dras av motorcykel som är registrerade i det militära
fordonsregistret får brukas av Försvarsmakten, Försvarets Materielverk och
Försvarets radioanstalt enligt militära vägtrafikkungörelsen (1974:97) trots
att
1.
kopplingsanordningar inte uppfyller kraven 14 kap.
2.
däck, hjul, medar eller band inte uppfyller kraven i 8 kap.
3.
stöldskydd saknas,
4.
lyktor på släpfordon inte uppfyller kraven i 15 kap.
2 § Utan
hinder av 4 kap. 15 a § trafikförordningen (1998:1276) får till motorcykel som
sägs i 1 § kopplas annan motorcykel eller släpvagn.
_______________
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 maj 2003.
INGEMAR SKOGÖ
Per
Wenner
